Sedan EU-direktivet CSRD trädde i kraft gäller ökade krav för hållbarhetsrapportering. I dag måste företag rapportera sin sociala och miljömässiga påverkan på ett mer strukturerat sätt. Här berättar Anna Viefhues, ansvarig för ESG-rapporteringen på SSAB, om hur det globala stålföretaget arbetar för att möta de ökade kraven.
Ståljätten SSAB fortsätter sin omställningsresa och i april stod det klart att man ska bygga ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå. Anna Viefhues är ansvarig för ESG-rapporteringen, som rymmer många hållbarhetsfrågor, på bolaget. Hon tillträdde sin roll för drygt två år sedan och redan då var de i färd med att förbereda sig för det nya CSRD-direktivet. Som många andra bolag har de en intern projektgrupp som arbetar med implementeringen. Anna Viefhues projektleder gruppen som består av omkring tio personer.
– Vårt arbete med CSRD har skiftat över tid – det har handlat om allt från att förstå regelverket och hur standarden utvecklas i stort till att förbereda för exakt vilka KPI:er och datapunkter som ska vara med i rapporteringen. En del av arbetet har också handlat om rollfördelning, att se över vem som gör vad. Det finns saker kvar att göra, men att vi hållbarhetsrapporterat i ett decennium och har mycket kompetens på området inom bolaget, har förstås underlättat arbetet.
I arbetet med årsredovisningen för 2023 har SSAB förberett sig för det nya direktivet genom att försöka rapportera så mycket som möjligt av det som kommer att behöva redovisas i nästa års hållbarhetsredovisning.
– Vi gör nu en ordentlig GAP-analys mot den rapporteringen för att se vad vi behöver komplettera och vilka nyckeltal vi behöver följa upp för nästa år, säger Anna Viefhues.
Frågan om väsentlighet är central i hållbarhetsrapporteringen. Hur går ni tillväga för att komma fram till vad som är väsentligt?
– Jag tycker att man får en bra vägledning på hur man ska gå tillväga. Konceptet är inte heller främmande för oss då vi tidigare gjort väsentlighetsanalyser i GRI (Global Reporting Initiative) som omfattar både den ekonomiska, miljörelaterade och sociala påverkan. I stället för att skapa nya processer så försöker vi integrera dem i den vanliga riskprocessen.
Vad har varit svårast i arbetet inför CSRD-rapporteringen för er del?
– En del i miljödatarapporteringen som är komplex för oss är exempelvis Scope 3, det vill säga de utsläpp som sker från leverantörer och som är utanför vår direkta kontroll. Det är ett område där vi behöver utveckla och anpassa vår rapportering. En annan del som kan vara svår är att prioritera. Vi kan inte göra allt på en gång och måste ständigt avgöra vad som är viktigast att fokusera på.
Anna Viefhues 3 bästa tips för CSRD-rapporteringen
- Samarbete. Få in redovisningsexperter i arbetet. Jag har exempelvis fått mycket hjälp av kollegor som jobbar med koncernredovisning i CSRD-arbetet. Det är överlag viktigt med samarbete på det här området och att olika delar av bolaget deltar.
- Integrera i befintliga processer. I stället för att skapa något helt nytt kan det vara bättre och mer effektivt att integrera den nya standarden i redan befintliga system. Vi har exempelvis utgått från vår vanliga riskprocess i arbetet med väsentlighetsanalys. Se över vilka processer ni har i dag – och hur de som fungerar bra idag kan utvecklas.
- Helhetssyn på hållbarhet. Hållbarhetsrapporteringen kan inte stå för sig – den ska avspegla strategin och målen i stort. Så i stället för att låta regelverket styra är det viktigt att fokusera på vad som skapar värde och gör faktisk skillnad. Man behöver också ha med sig att man inte blir ”klar” med CSRD-rapporteringen när man gjort den första året. Den utvecklas i stället hela tiden utifrån de satsningar man gör som bolag.
