Syftet med att ha en revisor är att säkerställa att företagets finansiella rapportering är tillförlitlig. Detta skapar trygghet för företagets intressenter som aktieägare, långivare, kunder och leverantörer.
Vad är revisionsplikt?
Revisionsplikt innebär att vissa företag enligt lag måste ha en kvalificerad revisor som granskar deras bokföring, årsredovisning samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Vidare finns särskilda krav på revision för företag av allmänt intresse, såsom publika aktiebolag, finansiella företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, som alltid måste ha en revisor oavsett storlek.
Ett aktiebolag ska ha minst en revisor
Enligt aktiebolagslagen (ABL) ska ett aktiebolag ha minst en revisor. Dock kan vissa aktiebolag undantas från revisionsplikt om de uppfyller specifika kriterier och anger det i sin bolagsordning. För att ett aktiebolag ska vara undantaget från revisionsplikt måste det under två på varandra följande år understiga minst två av följande gränsvärden som framgår i ABL 9 kap 1 §:
- Fler än 3 anställda (i medeltal)
- Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Bestämmelserna innebär att två tröskelvärden ska överskridas för att revisionsplikt ska föreligga, dessutom ska det vara samma två gränsvärden som överskrids två år i rad. Vidare gäller att utgångspunkten är de två senaste årsredovisningarnas fastställda resultat- och balansräkningar, vilket innebär att revisionsplikten inträder först år 3 (om bolaget är nystartat).
Beakta också att gränsvärdena ska överskridas för att revisionsplikten ska inträda, gränsvärdet överskrids alltså om bolaget har fler än tre anställda. Beräkningen ska, precis som vid övriga gränsvärden, genomföras i enlighet med redovisningslagstiftningen.
Motsvarande bestämmelser, men med andra gränsvärden, återfinns till exempel i lag om ekonomiska föreningar 8 kap och i stiftelselagens 4 kap.
Moderbolag i en koncern
Fjärde stycket i ABL 9 kap 1 § anger att revisionskravet också inträder för moderbolag som enskilt inte överskrider de ovan angivna tröskelvärdena, men där koncernen som helhet gör det. Vid denna beräkning ska nettoomsättning och balansomslutning hos alla företag i koncernen summeras. Därefter ska koncerninterna fordringar och skulder, internvinster, samt intäkter och kostnader liksom förändring av internvinst elimineras. Däremot ska ingen fullständig konsolidering göras varför till exempel värde på andelar i dotterföretag tas med i beräkningen.
I lagkommentaren till ABL 9 kap 1 § hänvisas till förarbetena till propositionen om förenklade redovisningsregler m.m. där utgångspunkten är ÅRL 7 kap. 13 § vars lydelse är den som återspeglas i ABL. Hur andelar i dotterbolag ska elimineras följer först i 19 § i ÅRL 7 kap. Det är således klart att avsikten inte är att dessa ska elimineras för att utvärdera revisionsplikten.
Utländska dotterbolag
Enligt 1 kap. 11 § ABL är utgångspunkten att det överordnade bolaget i en koncern, det vill säga moderbolaget, är ett svenskt aktiebolag. De juridiska personer som anses vara dotterbolag kan vara både svenska och utländska. Innebörden av detta är att ett moderbolag som äger utländska dotterbolag ska inkludera dessa i beräkningen.
Nybildad koncern
Precis som för ett nybildat aktiebolag inträder revisionsplikten för ett moderbolag i koncern när de två senast fastställda årsredovisningarna eller koncernredovisningarna visar att två av de tidigare nämnda tröskelvärdena överskrids.
Moderbolaget är inte längre moderbolag
Det är vanligt att ett holdingbolag som inte enskilt överstiger tröskelvärdena äger andelar i ett dotterföretag och koncernen tillsammans överskrider tidigare nämnda tröskelvärden. Om dotterföretaget sedan avyttras är bolaget inte längre ett moderbolag och det finns inte någon koncern. Detta innebär att det tidigare moderbolaget inte längre behöver ha en revisor. Det uppstår ingen ”karenstid” men beakta dock eventuellt behov av att ändra bolagsordningen. Om det finns en registrerad revisor vid räkenskapsårets utgång behöver revisionsberättelse avges för det räkenskapsåret.
Moderbolaget köps upp av ny ägare
Ifall det förvärvade moderbolaget redan var revisionspliktigt innan förvärvet, fortsätter denna plikt tills det kan visa att det inte längre uppfyller tröskelvärdena under två på varandra följande räkenskapsår.
Det innebär att om den nya koncernen, inklusive det förvärvade moderbolaget och dess dotterbolag, överskrider tröskelvärdena under två på varandra följande räkenskapsår, blir det nya moderbolaget revisionspliktigt.
Karenstid
Karenstid innebär att ett bolag som märker att de inte längre kommer att överskrida de angivna tröskelvärdena ändå ska ha kvar sin revisor det första året som tröskelvärdena inte överskrids. När en årsredovisning som visar att tröskelvärdena inte överskrids väl har fastställts kan bolaget välja att inte längre ha revisor.
Varför ha revisor om det inte finns revisionsplikt?
Att anlita en revisor kan vara fördelaktigt för företag, även om det inte finns ett lagkrav på revisionsplikt. En av de främsta fördelarna är att en revisor erbjuder en oberoende granskning av företagets finansiella rapporter, vilket stärker förtroendet hos investerare, långivare och andra affärspartners. Denna öppenhet och trovärdighet kan underlätta kapitalanskaffning och förbättra företagets relationer med externa intressenter.
Utöver den finansiella granskningen kan en revisor också fungera som ett värdefullt bollplank i strategiska frågor, eftersom de ofta besitter bred erfarenhet av olika branscher och expertis inom redovisning, skatt och affärsstrategi. Detta kan hjälpa företaget att identifiera förbättringsområden och hantera risker på ett effektivare sätt.
För mindre företag, som kanske inte omfattas av krav på revision, kan värdet av en oberoende granskning och rådgivning från en revisor vara ett strategiskt beslut som främjar tillväxt och stabilitet.
Revisionspliktens framtid
Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om eventuella lagändringar som påverkar revisionsplikten. Det finns diskussioner om att återinföra revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket skulle innebära en betydande förändring i nuvarande regler och är något som FAR inte stödjer. Företag bör vara beredda på sådana förändringar och säkerställa att de följer aktuella lagkrav.
Vanliga frågor om revisionsplikt och krav på revisor
Vad händer om man inte har revisor trots krav?
Om ett aktiebolag inte uppfyller kravet på att ha en revisor trots att det är revisionspliktigt, riskerar bolaget att bryta mot aktiebolagslagen, vilket kan leda till påföljder såsom böter eller i allvarligare fall personligt ansvar för styrelsen. Därutöver kan det påverka bolagets förtroende bland affärspartners, investerare och kreditgivare. Att inte ha en revisor när lagen kräver det kan också påverka bolagets möjligheter att få tillgång till finansiering.
Måste man ha revisor i aktiebolag?
Ett aktiebolag måste ha en revisor om det överskrider två av de tre gränsvärdena för omsättning, balansomslutning och antal anställda under två på varandra följande år. För mindre aktiebolag som inte når upp till dessa tröskelvärden finns möjlighet att välja bort revisor genom att ange det i bolagsordningen.
Länkar
Läs mer om revisorer i Aktiebolag på Bolagsverket hemsida
