Utgångspunkten när revisorn tar sig an ett uppdrag är att det ska det ska bli starten på en god kundrelation där det finns förutsättningar för ett samarbete som fungerar väl för alla parter. Trots goda intentioner och ansträngningar uppstår ibland situationer då revisorn inte har något annat val än att avgå från uppdraget, ibland i förtid.
Huvudregeln är att revisorns uppdrag löper till slutet av den första ordinarie stämma som hålls efter det år där revisorn utsetts, om det inte har angetts en längre tid i bolagsordningen, max fyra år. Det innebär att revisorn normalt väljs på årsstämman till slutet av nästa årsstämma. Om revisorn inte önskar ställa upp för omval ska det kommuniceras skriftligt till styrelsen i god tid, så att bolaget inte riskerar att hamna i revisorsnöd.
Varför avslutas ett uppdrag i förtid?
Det kan finnas fler skäl till att revisorns uppdrag upphör under löpande år, före ordinarie stämma. Ofta är det okontroversiella anledningar, det kan handla om pensionsavgångar, förändringar i ägarbilden eller liknande. Det kan också påkallas av samarbetssvårigheter eller att revisorn har anmält misstanke om något av de brott som framgår i 9 kap 42 § ABL. Vid misstanke om penningtvättsbrott gäller dock yppandeförbud. Revisorn kan i det fallet inte öppet ange det som skäl, varken i sin avgångsredogörelse eller gentemot bolaget.
Exempel på vanliga situationer
Sen årsredovisning
Revisorns agerande vid sen årsredovisning behandlas i FAR:s etikuttalande EtikU 10. Uttalandet klargör revisorns åtgärdsplikt och tar fasta på praxis från Revisorsinspektionens tillsynsärenden. Revisorn har ett långtgående ansvar att kommunicera med sin kund om att årsredovisningen ska överlämnas till revisorn i tid. Kom ihåg att kommunicera skriftligt och informera styrelsen om att underlåtelse att upprätta årsredovisning i rätt tid kan utgöra bokföringsbrott.
Konkreta tips och illustrativa exempel på hur kommunikation bör ske finns i Lars Egenäs fördjupningsartikel i Tidningen Balans. Revisorn balanserar mellan att riskera försätta företaget i revisorsnöd och att själv drabbas av disciplinära åtgärder för att inte ha avgått från uppdraget i tid.
Misstanke om brott
En sen årsredovisning kan utgöra bokföringsbrott och omfattas, liksom övriga brott i 9 kap 42 §, av revisorns åtgärdsplikt. Vägledning finns i FAR:s rekommendation RevR 14. Ekobrottsmyndigheten har även tagit fram rapporten ”Revisorns åtgärder vid misstanke om brott” som innehåller praktiska tillämpningsfrågor.
Vid misstanke om brott aktualiseras frågan om förtida avgång. Det framgår av 9 kap 44 § att revisorn genast ska pröva om denne ska avgå från sitt uppdrag när denne har ”överlämnat den särskilda handlingen till åklagare”.
För att kunna kvarstå i uppdraget krävs att det fortsatt finns förutsättningar för ett gott samarbete mellan företagsledning och revisor, något som kan vara särskilt svårt i bolag med begränsad ägarkrets. Även här aktualiseras frågan om tidpunkten. Om revisorn står inför att avge revisionsberättelsen i närtid bör revisorn slutföra uppdraget och sedan inte ställa upp för omval. Uppstår misstanke under löpande år bör revisorn däremot agera omedelbart och informera styrelsen om sin avgång. Praxis är att revisorn absolut senast bör avgå inom elva månader efter räkenskapsårets utgång.
Tillfälligt uppdrag
Bolag som inte längre når upp till gränsvärdena för revisionsplikt kan välja att inte anlita en revisor. Många glömmer dock bort bestämmelsen i ABL 9 kap 1 § femte stycket, där det framgår att ett aktiebolag som vid utgången av ett räkenskapsår har en revisor registrerad i aktiebolagsregistret alltid ska ha en revisor som lämnar en revisionsberättelse för det räkenskapsåret. Långa handläggningstider hos Bolagsverket har ibland ställt till problem, i andra fall har bolaget glömt bort att göra en ändringsanmälan.
Om bolaget har skickat in årsredovisningen till Bolagsverket och fått ett föreläggande om att inkomma med revisionsberättelse, är det enkelt att låta bolagets tidigare revisor väljas på en extra stämma för att revidera det enskilda räkenskapsåret och sedan lägga fram revisionsberättelsen till ordinarie stämma. Om detta sker vid en tidpunkt som är senare än sex månader efter räkenskapsårets utgång innebär det en anmärkning i revisionsberättelsen.
Väljs däremot en annan revisor än den som var registrerad bör bolaget göras medvetet om det extraarbete det innebär. Den nye revisorn ska till exempel vidta kundkännedomsåtgärder, granska ingående balanser och lämna övriga upplysningar i revisionsberättelsen. I det här fallet ska också protokollet från den extra stämma där revisorn valts biläggas till den årsredovisning med revisionsberättelse som skickas till Bolagsverket. På så sätt går handläggningen snabbare, eftersom Bolagsverket annars behöver kompletterande underlag med anledning av att det är en annan revisor som avgett revisionsberättelsen än den som var registrerad vid räkenskapsårets utgång.
Avgångsredogörelsens innehåll
När uppdraget upphör i förtid ska det genast anmälas till Bolagsverket, det gäller oavsett om det är initierat från revisorn själv eller om denne entledigats. FAR:s rekommendation RevR 700 reglerar undantag från denna regel, till exempel vid byråval och byte av huvudansvarig revisor.
I anmälan ska revisorn redogöra för vad denne har funnit vid den granskning som utförts under den del av löpande räkenskapsår som uppdraget har omfattat. I ABL 9 kap 23 § framgår att de anmärkningar som annars ska lämnas i revisionsberättelsen, bland annat avseende styrelsens handlande i strid med ABL eller brister i hanteringen av skatter och avgifter, också ska framgå av redogörelsen. Vägledning finns i FAR:s rekommendation RevR 9 avsnitt 15, medan mallar till redogörelsen finns i exemplen 16–18.
I anmälan ska också skälet till att revisorn avgår anges. Anledningen till det är att förhindra att bolag gör sig av med en obekväm revisor innan denne hinner avge sin revisionsberättelse. Revisorn bör överväga om den information som lämnas i anmälan kan vara till skada för bolaget även om skälen som uppges ska ge rättvisande bild av situationen. Risken finns annars att det kan riktas skadeståndskrav mot revisorn. Redogörelsen enligt ABL 9 kap 23 § ska bifogas revisionsberättelsen, men det förekommer att avgående revisor inte upprättat en sådan redogörelse. I de fallen ska den tillträdande revisorn ange att den inte upprättats.
