Snabbguide i K3-regelverket för aktiebolag

Vid räkenskapsårets slut ska alla aktiebolag göra en årsredovisning. Hur den ska utformas styrs av de så kallade K-regelverken som tagits fram av Bokföringsnämnden. K3 måste användas av alla större företag– men kan också passa mindre företag.

K3-regelverket är mer flexibelt

Där K2 är regelbaserat är K3 principbaserat. Det innebär att det finns mer utrymme för tolkning och individuella bedömningar i K3 än i K2.

K3-regelverket kostar mer

Det krävs mer kompetens att ta fram en årsredovisning enligt K3. Och eftersom det krävs mer administration kommer det också att kosta mer.

K3-regelverket ger en mer rättvisande bild av företaget

K3 ger en mer komplett och rättvisande bild av företaget än K2. Om det finns finansiärer eller andra externa intressenter kan de kräva den mer utförliga årsredovisningen. 

K3-regelverket passar tillväxtbolag

Planerar ert företag att växa under de kommande åren? I K3 finns möjlighet att redovisa egenutvecklade, immateriella tillgångar som en tillgång i balansräkningen, vilket är en fördel för tillväxtbolag.

Det här ska ingå i K3-årsredovisningen som skickas till Bolagsverket:

  • Förvaltningsberättelse
  • Resultaträkning
  • Balansräkning
  • Noter
  • Rapport över årets förändring i eget kapital

K3 måste tillämpas av alla större företag.

Definitionen på större företag är företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

  • Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50.
  • Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor.
  • Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vill du utveckla dina kunskaper inom K2 och K3?

Läs mer