EU:s gröna taxonomi är ett viktigt klassificeringssystem inom Europeiska unionens ramverk för hållbar finansiering. Den definierar kriterierna för vilka ekonomiska verksamheter som kan klassificeras som miljömässigt hållbara och har som övergripande syfte att bidra till EU:s mål att uppnå klimatneutralitet till 2050.
Taxonomin är en del av Europeiska gröna given och syftar till att styra investeringar mot mer hållbara projekt, motverka grönmålning samt underlätta för både företag och investerare att navigera mot en hållbar framtid.
Taxonomin utgör ett centralt verktyg för att skapa en gemensam förståelse av vad som kan betraktas som hållbart inom EU, vilket i sin tur hjälper företag att förbereda sin verksamhet inför övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Den hjälper även investerare att identifiera hållbara investeringsmöjligheter genom att fastställa kriterier för vad som kan betraktas som en miljömässigt hållbar verksamhet. Detta inkluderar att en ekonomisk verksamhet måste bidra väsentligt till något av de sex fastställda miljömålen utan att orsaka betydande skada för något av de övriga målen.
Miljömålen är
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Omställning till en cirkulär ekonomi
- Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
För att säkerställa att företag och investerare uppfyller dessa hållbarhetsmål har taxonomin strikta tekniska granskningskriterier som fastställs av EU-kommissionen i delegerade akter. Dessa kriterier används för att bedöma om en viss ekonomisk verksamhet bidrar till miljömålen eller om den eventuellt orsakar betydande skada. Dessutom måste verksamheterna uppfylla minimikrav kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga förhållanden.
Kriterierna
EU:s gröna taxonomi ställer tre huvudkrav för att klassificera en ekonomisk verksamhet som hållbar.
Väsentligt miljöbidrag: Den ekonomiska verksamheten ska ge ett betydande bidrag till minst ett av EU:s sex miljömål, exempelvis genom minskade utsläpp eller förbättrad resurseffektivitet. Det räcker inte med små eller indirekta förbättringar.
Ingen negativ miljöpåverkan: Verksamheten får inte orsaka betydande skada på något av de övriga miljömålen. Detta innebär att även om en ekonomisk verksamhet är positiv inom ett område måste den utvärderas ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att den inte skadar andra miljöaspekter.
Socialt ansvar: Verksamheten ska efterleva internationella standarder för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, enligt OECD:s och FN:s riktlinjer. Detta omfattar allt från grundläggande arbetstagarrättigheter till säkra arbetsförhållanden och rimliga löner.
Implementeringen
Rapporteringen har haft en en stegvis implementering, där den första förenklade rapporteringen för de två miljömål som rör klimatet genomfördes 2022, följt av mer omfattande rapportering under 2023 och framåt. Den 1 januari 2023 utvidgades tillämpningen till de återstående fyra målen, som inkluderar vattenresurser, cirkulär ekonomi, miljöföroreningar samt biologisk mångfald.
Vilka omfattas av taxonomin?
De första företagen som har omfattats av taxonomiförordningen är i huvudsak större börsnoterade företag med över 500 anställda, samt finansiella aktörer som erbjuder produkter inom EU. Från och med rapportering som görs 2026 utvidgas kravet till alla större företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt CSRD. För dessa företag innebär taxonomin inte bara att de måste redovisa i vilken utsträckning deras verksamheter är miljömässigt hållbara, utan också att de måste kunna visa att de uppfyller de tekniska kriterier som fastställts för hållbarhet.
Taxonomirapportering och revision
Rapporteringen på EU:s gröna taxonomi ska ingå som en obligatorisk del i hållbarhetsrapportens miljöavsnitt. Revisorns granskning av hållbarhetsrapporten omfattar därför också företagets rapportering enligt EU:s gröna taxonomi. Att förstå hur EU:s gröna taxonomi fungerar är avgörande för att kunna granska omföretagenuppfyller sina rapporteringskrav, särskilt i samband med att CSRD innebär att fler företag omfattas av taxonomirapportering från räkenskapsår 2025.
Vad förväntas revisorer göra – exempel
Bedömning av ekonomiska verksamheter: Revisorn kontrollerar företagets utvärdering av ekonomiska verksamheterna som påstås uppfylla taxonomins kriterier (dvs. bidrar till miljömål, inte orsakar betydande skada och följer minimiskyddsåtgärder).
Granskning av minimiskyddsåtgärder: Revisorn granskar att företagets analys av efterlevnaden av minimiskyddsåtgärder omfattar alla områden såsom mänskliga rättigheter, antikorruption, beskattning och rättvis konkurrens.
Verifiering av resultatindikatorer: Revisorn granskar de indikatorer (exempelvis andelen omsättning eller investeringar som uppfyller taxonomins kriterier) för att säkerställa att indikatorerna är beräknade och redovisade i överensstämmelse med taxonomins krav.
Förberedelse inför CSRD
Med CSRD:s utvidgade rapporteringskrav kommer fler företag att omfattas av rapportering på EU:s gröna taxonomi, vilket innebär att rådgivare måste vara beredda att stötta företag i att navigera denna nya reglering. Att förstå vad EU:s gröna taxonomi innebär och hur den påverkar företags hållbarhetsrapportering är avgörande för att säkerställa att företag är redo att uppfylla de nya kraven och att de har de rätta verktygen och processerna på plats.