Ett lagkrav som slukar resurser eller en möjliggörare för långsiktig förändring? Erik Lindroth är hållbarhetsdirektör på Duni Group och menar att CSRD-implementeringen både kan bidra till mer effekt i hållbarhetsarbetet och skapa affärsvärde.
Duni Group och koncernens hållbarhetsdirektör Erik Lindroth håller precis på att slutföra sin första CSRD-anpassade rapport. Redan 2022 gjorde koncernen sin dubbla väsentlighetsanalys, och med flertalet GRI-rapporter i bagaget har man stått väl rustade inför implementeringen av CSRD, men det har ändå tagit tid och resurser.
– Vi har varit väl förberedda, och det har varit ett aktivt beslut. Genom att vara tidig kan man differentiera sig och därigenom skapa konkurrensfördelar, säger Erik Lindroth.
Hur kan CSRD-rapporteringen gå från ett compliance-projekt till att bli en strategisk motor för hållbarhetsarbetet?
– CSRD ger en bra struktur att förhålla sig till, och som i sig kan utgöra ett stöd i det strategiska hållbarhetsarbetet. Enligt CSRD ska du börja med den dubbla väsentlighetsanalysen. Innan du funderar på vad du ska göra så frågar du de som är beroende eller har intressen i din verksamhet om deras syn. Kunder, ägare, anställda och så vidare. Förstå omvärldens och era egna förväntningar och orosmoln kopplat till hållbarhet, det ger er en prioritering. Sedan kan ni gå in på var det kommer in i er affär och vad ni kan göra åt det. Hamnar klimatfrågor högst på er prioriteringslista så undersöker ni var er affär har störst påverkan på klimatet – eller klimatet på affären – och vad ni kan göra för att skapa förändring. Därefter kan ni rapportera och kommunicera. Många är ivriga att hoppa till kommunikationen direkt, men då riskerar man att hamna i greenwashing.
Många ser CSRD som en kostnad. Hur kan det i stället användas för att skapa affärsnytta?
– Affärsnytta, eller att skapa värde, handlar i slutändan till stor del om kommunikation. Att exempelvis kunna säga att genom att välja oss som leverantör eller partner så sänker du klimatpåverkan i din värdekedja, det kan bli en enorm konkurrensfördel. Därför får inte hållbarhetsrapporteringen stanna vid årsredovisningen, den ska ut och nå så många som möjligt. Det är när informationen sprids i fler kanaler som den bidrar till att skapa värde.
Duni har själva kunnat utveckla verktyg sprungna ur sitt hållbarhetsarbete, som i sin tur skapar värde för kunder och därmed bidrar till att utveckla koncernens affär. Ett tydligt exempel är en CO₂-kalkylator för förpackningsportföljen, som aggregerar insamlad och verifierad data från hela värdekedjan, och tydliggör för kunder vilken klimatpåverkan deras affär med koncernen innebär.
– Vi har verifierat kalkylatorn via Carbon Trust och integrerat den i vårt arbete, så att vi kan ge exakta siffror. Det här är ett tydligt exempel på hur CSRD kan ta sig längre än till rapporten, och inte bara leder till regelefterlevnad – utan också affärsnytta. Nu undersöker vi möjligheten att integrera kalkylatorn med vårt affärssystem för att till exempel automatiskt kunna generera en CO₂-rapport på varje skickad faktura, säger Erik Lindroth.
Vad ser du som de största utmaningarna i att använda hållbarhetsdata för att driva förändring i verksamheten?
– En av de största utmaningarna är att få med alla på båten och dra åt samma håll. Ni kanske är fyra jätteduktiga kollegor på hållbarhetsavdelningen, men i en större koncern kan det, som ett exempel, handla om hundratals säljare som är de som träffar potentiella kunder. Se till att kollegorna är med i matchen och förstår både utmaningar och möjligheter. På Duni Group pratar vi inte om competence development, utan om confidence development – vi vill ge våra säljare självförtroende att vara de som lyfter hållbarhet med våra kunder. Samtidigt behöver vi på hållbarhetsavdelningen omsätta våra framsteg och initiativ i konkreta slutsatser som blir handgripliga och enkla att kommunicera för alla andra inom organisationen.
