Snart är det dags för svenska företag att ta fram sina första hållbarhetsrapporter i enlighet med CSRD. Men hur skapar man en rapport som uppfyller alla krav samtidigt som den kommunicerar effektivt med läsarna? Mikael Scheja, redovisningsspecialist och partner på PwC, ger sina bästa tips.
En stor utmaning för företag just nu är att tolka det nya CSRD-regelverket, bland annat avseende hur en hållbarhetsrapport ska se ut. Det nya regelverket ställer tydliga krav på innehåll och struktur för rapporten, men ger samtidigt utrymme för kreativitet i utformningen.
– Självklart är det viktigt att följa de regelverk som finns för hållbarhetsrapporteringen. Där finns bland annat beskrivet vilka delar rapporten ska innehålla. Men samtidigt tycker jag att man som företag ska försöka hitta sin egen kommunikationsstil. För att göra det måste du först och främst läsa i själva regelverket, de europeiska hållbarhetstandarderna ESRS, och specifikt studera utformningsparagraferna i standarden ESRS 1 för att veta vad som krävs. Inom de ramarna som beskrivs där har du sen frihet att utforma rapporten på ditt eget sätt för att kommunicera ditt budskap effektivt till mottagaren, säger Mikael Scheja.
Han menar att en framgångsrik hållbarhetsrapport kräver djup förståelse för hela verksamheten. De som arbetar med rapporten måste ha god insyn i företagets affärsmodell och strategi, så att den blir en integrerad del av företagets berättelse och inte ett isolerat dokument från hållbarhetsavdelningen.
Skapa en tydlig berättelse
En vanlig fälla enligt Mikael Scheja är att låta rapportens struktur helt styras av regelverkens exempel på uppställningar, vilket kan leda till en text som är svår att följa.
– Försök i stället att skapa ett naturligt flöde där olika delar knyts samman. Tänk på att läsaren ska hänga med i din berättelse, till exempel kan en diskussion om vattenanvändning i leverantörsledet följas av företagets åtgärder och målsättningar inom området. De data och tabeller du behöver komplettera med kanske kan läggas, med en korsreferens, som detaljupplysningar på en annan sida i hållbarhetsrapporten.
Det nya regelverket för hållbarhetsrapportering innehåller också krav på att märka upp innehållet med mjukvarutaggar enligt särskilda kommande standarder för att möjliggöra digital rapportering enligt XBRL.
Mikael Scheja tipsar om att redan under skrivprocessen markera kopplingar till olika krav och paragrafer i ESRS, exempelvis genom referenser i ett arbetsdokument. På så sätt kan du själv ha full koll på referenserna så att du hittar till den plats som ska märkas upp med en digital tagg, utan att lägga in allt i själva rapporten och riskera en krångligare läsupplevelse.
Låt hållbarhetsrapporten utvecklas över tid
Att hitta rätt format och ton för ett företags hållbarhetsrapportering kommer att ta tid. Enligt Mikael Scheja är det viktigt att våga testa och kontinuerligt utveckla sitt sätt att kommunicera.
– Det här är ju något nytt för alla företag och självklart kommer det ta några år innan det sätter sig. Många företag lockas säkert att använda en mall då det kan spara tid och resurser, men mallar kommer aldrig vara anpassade för att kommunicera kring just ditt företag. Här vill jag uppmuntra företag att lägga lite extra arbete initialt och försöka få till en rapport som kommunicerar effektivt med de som ska läsa den och som berättar just om ditt företag.
Mikael Schejas bästa tips
1. Läs regelverket noga, så att du vet vilka delar du måste ha med och vilken frihet du har att vara kreativ.
2. Håll dig till det som är relevant. Som med all rapportering gäller mantrat att "kort och precist är bättre än långrandigt", däremot är det viktigt att komma ihåg att korrekt inte behöver betyda att det ska vara tråkigt.
3. Använd en testpanel. Låt några personer testläsa rapporten och se om de hänger med?
