Frågor och svar om CSRD

De som omfattas av EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, är stora företag samt små och medelstora noterade företag. Kravet på större företag förväntas dock att spilla över även på mindre företag. Svaren i denna FAQ baseras på den kunskap och information som finns tillgänglig vid publiceringsdatum.

Relationen mellan taxonomiförordningen, CSRD och ESRS

Vilken är relationen mellan taxonomiförordningen, CSRD och ESRS?

CSRD är EU:direktivet som införlivats i årsredovisningslagen. ÅRL anger vilka företag som träffas av kraven på rapportering. ESRS:erna definierar vad som ska rapporteras inom en rad områden i enlighet med årsredovisningslagen, och innehåller en placeholder för taxonomiinformation, dvs taxonomiinformationen ska inkluderas i hållbarhetsrapporten och inte som en egen rapportering.Taxonomiförordningen reglerar vad som ska rapporteras enligt taxonomin och när rapportering ska ske.

Tidpunkt för reglernas ikraftträdande för olika typer av företag

När börjar reglerna gälla?

I enlighet med ÅRL börjar reglerna gälla stegvis enligt nedan;

1 juli 2024 (de första rapporterna 2025 eller 2026) stora företag/koncern av allmänt intresse med mer än 500 anställda.

1 januari 2025 (de första rapporterna 2026) för andra stora bolag, dvs. företag och koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren;

medelantalet anställda har uppgått till mer än 250,
balansomslutningen har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
nettoomsättningen har uppgått till mer än 550 miljoner kronor

1 januari 2026 (de första rapporterna 2027) för små och medelstora företag på reglerad marknad. För dessa bolag finns en möjlighet att förskjuta införandet med två år till 2028.

1 januari 2026 för kreditinstitut (juridisk person) som definieras som stora företag eller är noterat på reglerad marknad och som i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet (2019/876 art 4) uppfyller kriterierna för litet och icke-komplext enligt direktivet och som uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren;

medelantalet anställda har uppgått till mer än 250,
balansomslutningen har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
nettoomsättningen har uppgått till mer än 550 miljoner kronor

För koncern gäller 1 juli 2024 eller 1 janauri 2025 beroende på om gruppen har mer eller mindre än 500 anställda och brutet räkenskapsår eller kalenderår),

1 januari 2026 för captivebolag (bolag som endast täcker risker som är förknippade med den industri- eller handelsgrupp de ingår i) (juridisk person) som definieras som stora företag, och uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren;

medelantalet anställda har uppgått till mer än 250,
balansomslutningen har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
nettoomsättningen har uppgått till mer än 550 miljoner kronor

1 januari 2028 (de första rapporterna 2029) för bolag utanför EU med filialer/dotterföretag av viss storlek.

Vilka övergångsregler gäller för rapporteringen 2024?

Se bilaga övergångsregler 2024 med exempel på vilka krav på rapportering som gäller i olika scenarier och för olika företagsformer.

Vad gäller företag som har brutna räkenskapsår?

De nya reglerna i årsredovisningslagen börjar gälla stegvis vilket innebär att rapporteringskravet tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds från och med 1 juli 2024, eller 1 januari 2025, 2026 eller 2028 beroende vilken kategori företaget tillhör (se separat fråga "När börjar reglerna gälla")

Exempel:

För andra stora företag, med undantag för små och icke-komplexa institut och captiveföretag för försäkring respektive återförsäkring, ska rapporteringskravet tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024. Ett stort onoterat företag som har räkenskapsår 1 september - 31 augusti ska därmed rapportera för räkenskapsår 2025/2026 för första gången enligt årsredovisningslagen.

För stora PIE-företag med fler än 500 anställda ska rapporteringskravet tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 30 juni 2024. Ett sådant företag som har räkenskapsår 1 juli - 30 juni ska därmed rapportera för räkenskapsår 2024/2025 för första gången enligt årsredovisningslagen, och ett sådant företag med kalenderår som räkenskapsår rapporterar för räkenskapsår 2025 för första gången.

När börjar reglerna gälla för ett moderföretag i en koncern med fler än 500 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret 2023/2024 som noteras på reglerad marknad under räkenskapsår 2024/2025?

Om ett stort företag som har fler än 500 anställda och har räkenskapsår som inleds fr.o.m. 1 juli 2024 noteras under räkenskapsåret 2024/2025 ska detta företag upprätta en hållbarhetsrapport enligt de nya reglerna i årsredovisningslagen inklusive taxonomirapportering för 2024/2025, även om noteringen sker under räkenskapsåret.

Vad gäller om ett företag uppfyller två av tre tröskelvärden för de två senaste fastställda räkenskapsåren, men inte för innevarande år. Är företaget trots sin minskande verksamhet ändå skyldig att upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport? När upphör rapporteringskraven om företaget inte längre uppfyller gränsvärdena för att vara ett stort företag?

Om bolaget överskrider tröskelvärdena för de två senast fastställda räkenskapsåren ska en hållbarhetsrapport upprättas. Hänsyn ska inte tas till innevarande år. Om företaget inte uppfyller gränsvärdena två fastställda räkenskapsår i rad upphör rapporteringsplikten.

Företag som omfattas respektive undantas av rapporteringskraven

Vilka företag ska tillämpa de nya reglerna?

Följande företag ska tillämpa de nya reglerna. För en överblick av när reglerna ska tillämpas för olika företagskategorier, se frågan När börjar reglerna gälla?

Alla aktiebolag med aktier och skuldebrev noterade på reglerade marknad i EU (inklusive små och medelstora företag men inga mikroföretag)

Aktiebolag och handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag, inkl. moderbolag i koncerner, som överskrider två av följande tre kriterier (avser de två senast fastställda räkenskapsåren)

250 anställda under verksamhetsåret
balansomslutning 280 miljoner kronor
nettoomsättning 550 miljoner kronor

Företag utanför EU som genererar en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro* och som har ett dotterföretag i EU som uppfyller de kriterier som gäller för EU-företag (dvs. som är noterade på den europeiska marknaden utom mikroföretag eller ligger inom tröskelvärdet för stora företag) eller en filial i EU som genererar mer än 40 miljoner euro* i nettoomsättning.

Vilka företagstyper omfattas av reglerna och vilka företagsformer är undantagna från reglerna?

Regler om hållbarhetsrapportering omfattar aktiebolag och handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag, om dessa företag är av en viss storlek. Av de nya bestämmelserna följer också att endast finansiella holdingföretag som bedrivs som aktiebolag eller som vissa former av handelsbolag berörs av bestämmelserna om hållbarhetsrapport. Företagsformer som därmed inte omfattas av reglerna är ekonomiska föreningar, stiftelser, ideella föreningar, tjänstepensionsföretag och alternativa investeringsfonder.

Med undantagna alternativa investeringsfonder avser detsamma som 1 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Undantaget gäller den alternativa investeringsfonden. Fondens förvaltare kan alltså omfattas av kravet på hållbarhetsrapport enligt andra bestämmelser.

Omfattas även kommanditbolag av rapporteringskraven?

Ja, kommanditbolag innefattas i kategorin handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag.

Omfattas alla små- och medelstora företag av allmänt intresse av rapporteringskravet?

Vad gäller SME-företag hänvisar årsredovisningslagen till företag enligt redovisningsdirektivets artikel 2 p 1 a) vilket endast avser de företag som har värdepapper noterade på en reglerad marknad. Övriga finansiella företag, vilka anges i punkterna b-c, omfattas inte av rapporteringskravet. Mikroföretag omfattas däremot inte av rapporteringskraven.

Vad är mikroföretag?

Mikroföretag är företag som under vart och ett av de senaste räkenskapsåren inte överskrider åtminstone två av följande tre delvärden;

a) medeltal anställda: 10,
b) balansomslutning: 5 miljoner kr,
c) nettoomsättning: 10 miljoner kr

Vad gäller för de små icke-komplexa kreditinstitut enligt CRR-förordningen som också uppfyller gränsvärdena för stora företag enligt redovisningsdirektivet?

Små icke-komplexa kreditinstitut definieras i CRR-förordningen (EU 575/2013). Enligt årsredovisningslagen får ett företag som är litet och icke-komplext enligt CRR och samtidigt definieras som ett stort företag enligt redovisningsdirektivet (EU 2013/34 EU) rapportera enligt de särskilda standarder för SME-företag enligt artikel 29 c i årsredovisningslagen. Rapporteringskravet för små icke-komplexa kreditinstitut inträder för räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2026.

Det finns ingen möjlighet för stora företag att skjuta på rapporteringen till 2028 genom att den. sk. opt-out möjligheten. Möjligheten att skjuta på rapporteringen till räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2028 gäller endast de företag som uppfyller redovisningsdirektivets definition för små- och medelstora företag. Möjligheten till senare tillämpning och förenklad rapporteirng gäller enbart för juridisk person, dvs. inte för en koncern.

Vad gäller för banker och försäkringsföretag?

Storlekskriterierna avseende antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning gäller även för banker och försäkringsföretag och att två av dessa kriterier ska vara uppfyllda under de två senaste räkenskapsåren. Förutom för aktiebolag gäller kraven oavsett juridisk form, dvs. det gäller för sparbanker och ömsesidiga försäkringsföretag. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2025.

För sk captiveföretag gäller att ikraftträdandet kan skjutas upp ett år i likhet med vad som gäller för icke-komplexa kreditinstitut, dvs räkenskapsår som gäller från den 1 januari 2026. Rapportering får även ske enligt de särskilda standarder för SME-företag enligt artikel 29 c i årsredovisningslagen., som är definierat i Direktiv 2009/138 EG.

Försäkringsföretag eller banker som har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad där mer än ett av följande kriterier är uppfyllda under de två senaste räkenskapsåren ska upprätta en hållbarhetsrapport:

10 anställda
5 MSEK i balansomslutning
10 MSEK i nettoomsättning
Detta är samma som för övriga aktiebolag. Viss begränsning i upplysningskraven finns för dessa företag enligt ÅRL 6 kap 12 § g.

OBS, kan i detta fall enbart vara aktiebolag, då andra juridiska former inte kan ha överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad.

Ett dotterföretag kan hänvisa uppåt i koncernen om det omfattas av en hållbarhetsrapport hos överordnat bolag. Undantaget gäller dock inte ett bolag stora företag och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ÅRL 6 kap 11§ a).

Vad är ett captiveföretag?

Ett captive företag definieras i Direktiv 2009/138 EG såsom ett försäkringsföretag som ägs endera av ett finansiellt företag annat än ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller en grupp av försäkrings- eller återförsäkringsföretag enligt artikel 212.1 c eller av ett icke-finansiellt företag, och som syftar till att erbjuda försäkringsskydd uteslutande för risker i det företag eller de företag som captivebolaget tillhör eller i ett eller flera företag i den grupp som captivebolaget är en del av.

Beräkning av gränsvärden

Vad gäller för moderföretag som är ett sk. Investment entity och som tillämpar undantag för koncernredovisning enligt IFRS 10. Är moderföretaget skyldigt att upprätta hållbarbetsrapport för koncernen? Hur ska i så fall storlekskriterier för nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda beräknas? Ska gränsvärdena baseras på uppgifterna i årsredovisningen eller på sidoordnad, traditionell, konsolidering?

Enligt regeringens kommentarer i lagrådsremissen föreslås inga särskilda regler för företag som tillämpar IAS-förordningen. Dessa företag hänvisas till vad som för dem utgör nettoomsättning såsom detta definieras i redovisningsdirektivet. Motsvarande gäller frågan om vilken koncerndefinition som ska gälla för företag som tillämpar IAS-förordningen. Detta innebär att företaget utgår från redovisningen dvs. resultat- och balansräkningen.

Företag som är noterade på marknader utanför Sverige

Vilka rapporteringkrav gäller för företag med noterade värdepapper eller skuldebrev på en reglerad marknad utanför EES?

Om ett svenskt företag har noterade aktier eller skuldebrev utanför EES området avgör det landets lagstifning vilka rapporteringskrav som gäller. Der är osannolikt att CSRD gäller i länder utanför EES området.

Vilka rapporteringskrav gäller för företag med noterade värdepapper eller skuldebrev på reglerade marknadsplatser i flera olika länder inom EU?

Respektive lands nationella rätt utifrån hur det införlivat transparensdirektivet. Den svenska hanteringen framgår av lagen om värdepappersmarknaden.

Filialer

Vad gäller för en svensk filial till ett utländskt företag?

Direktivets rapporteringskrav omfattar också företag hemmahörande utanför EU som har betydande verksamhet i EU. Vissa europeiska dotterföretag och filialer till sådana tredjelandsföretag ska då upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra hållbarhetsrapporterna.

En filial ska offentliggöra och tillgängliggöra en hållbarhetsrapport, om

företaget som bedriver näringsverksamhet genom filialen motsvarar ett svenskt aktieföretag men har sitt säte i tredjeland, och

a) företaget inte har något dotterföretag av det slag som avses i ÅRL 7 kap. 31 f § respektive g §, och
b) företagets nettoomsättning i Europeiska unionen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor, och

filialens nettoomsättning under det senaste räkenskapsåret har uppgått till mer än 450 miljoner kronor.

Koncerner och förutsättningar för att nyttja rapporteringsundantaget för dotterbolag

Vilka företag måste enligt ÅRL upprätta en egen hållbarhetsrapport och vilka dotterbolag kan nyttja undantaget genom hänvisning till moderbolaget hållbarhetsrapport för koncernen (icke-finansiella bolag)

Se koncernträdet

Finns det möjlighet för dotterbolag som omfattas av ÅRL att hänvisa till ett moderbolags hållbarhetsrapport för koncernen?

Ett dotterföretag behöver inte upprätta en hållbarhetsrapport om dotterföretaget och dotterföretagets samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport som upprättats för koncernen och som är i överrensstämmelse med årsredovisningslagen. En hänvisning ska då göras till moderföretagets rapportering för koncernen.

Undantaget omfattar inte stora dotterföretag som har aktier eller skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad. Ett stort dotterföretag med noterade aktier eller skuldebrev är skyldigt att upprätta en egen hållbarhetsrapport. Noterade SME-bolag kan dock utnyttja undantaget och hänvisa till moderföretagets hållbarhetsrapport för koncernen.

Är moderbolaget i en stor koncern skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, även om moderbolaget är litet?

Ett moderbolag i en stor koncern är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för hela koncernen oavsett moderbolagets storlek.

Är det möjligt för ett stort företag av allmänt intresse (EU-PIE) som har noterade skuldebrev att hänvisa till en hållbarhetsrapport som ett moderföretag som också är ett stort företag av allmänt intresse (EU-PIE) har upprättat?

Nej, stora dotterföretag som som har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad undantas inte från kravet att upprätta en hållbarhetsrapport. Överlåtbara värdepapper, på engelska "securities" innefattar även noterade skuldebrev enligt MiFID-direktivet.

Under vilka förutsättningar kan ett noterat SME företag hänvisa till koncernens hållbarhetsrapport?

Ett noterat SME företag kan hänvisa till koncernens hållbarhetsrapport förutsatt att:

Det noterade SME företaget inte utgör moderföretaget in en koncern som överskrider gränsvärdena för stora företag (250/280/550)
Det noterade SME företaget omfattas av koncernens hållbarhetsrapport
Att koncernens hållbarhetsrapport uppfyller kraven i årsredovisningslagen.

Särskilt om hänvisning till tredjelandsföretag

Finns det möjlighet för ett dotterföretag som omfattas av ÅRL att hänvisa till ett utländskt moderföretags hållbarhetsrapport för koncernen?

För ett dotterföretag med ett moderföretag utanför EU finns en möjlighet att hänvisa till moderföretagets hållbarhetsrapport förutsatt att denna uppfyller kraven i ÅRL. I dagsläget finns inga andra internationella rapporteringsstandarder som uppfyller kraven i sin helhet.

Vilka villkor måste vara uppfyllda för att ett dotterföretag ska kunna undantas från rapporteringskravet genom att hänvisa till en hållbarhetsrapport för koncernen som upprättas av ett moderbolag i tredjeland?

ÅRL 6 kap 11 a § anger kraven för att ett dotterbolag med ett moderföretag utanför EU/EES ska kunna undantas från att göra en egen hållbarhetsrapport är att:

Hållbarhetsrapporten för moderbolaget är gjord enligt EU:s hållbarhetsstandarder (ESRS) eller enligt andra standarder som EU-kommissionen bedömt som likvärdiga.
Upplysningar om dotterbolaget som krävs enligt EU:s taxonomiförordning (2020/852) ingår i antingen dotterbolagets förvaltningsberättelse eller moderbolagets hållbarhetsrapport.
Rapporten och granskningsutlåtandet för moderbolaget offentliggörs i enlighet med gällande regler.

Av redovisningsdirektivets artikel 19a) p. 9b) framgår att uttalandet om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapporteringen för koncernen ska avges av en part som har bemyndigats att lämna uttalanden om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering enligt den lagstiftning som det moderföretaget lyder under. För att dotterbolag ska kunna nyttja undantaget bör det försäkra sig om att det omfattas av moderföretagets hållbarhetsrapport för koncernen.

Kan ett svenskt dotterföretag med utländskt moderföretag hänvisa till moderföretagets "fiktiva" hållbarhetsrapport för koncernen om denna har upprättats av ett annat dotterföretag i koncernen?

I övergångsbestämmelserna p 7 i ÅRL framgår att detta är möjligt till och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2028. Det dotterföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen ska vara ett av de dotterföretag som genererat den högsta omsättningen inom EES inom något av de fem senaste räkenskapsåren.

Granskningsuppdraget

Vem får bestyrka hållbarhetsrapporteringen?

Hållbarhetsrapporten ska granskas av en auktoriserad revisor med särskild behörighet. Ett företag får utse en annan auktoriserad revisor att granska hållbarhetsrapporten än den som valts för den lagstadgade revisonen av företagets bokföring, årsredovisning och styrelsens förvaltning.

Vad krävs för att jag ska få den särskilda behörigheten?

Förutsättningarna för att erhålla särskild behörighet reglereras genom förordningen om revisorer och Revisorsinspektionens föreskrifter.

Den som kan erhålla behörighet att granska hållbarhetsrapporter är

auktoriserad revisor, och
har ägnat minst åtta månaders praktisk utbildninge åt granskning av hållbarhetsrapporter eller utförandet av andra hållbarhetsrelaterade tjänster. Den praktiska utbildningen kan antingen ingå som en del av den treåriga praktiska utbildningen eller som en del utöver denna och kan ha genomgåtts innan revisorsexamen avlagts eller helt eller delvis även efter att revisorsexamen har avlagts.

Ansökan om behörighet sker skriftligen hos Revisorsinspektionen. Ansökan ska vara undertecknad av sökanden och innehålla ett intyg från arbetsgivare eller annan dokumentation som visar att sökanden har genomgått den praktisk utbildningen i p 2.

Uppgift om den särskilda behörigheten registreras i Revisorsinspektionens revisorsregister.

Det tillkommer inte något ytterligare prov för erhålla den särskilda behörigheten men ordinarie revisorsexamen utökas från år 2026 till att omfatta även hållbarhet, inbegripet

a) Rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncernen.
b) Hållbarhetsanalys.
c) Förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.
d) Rättsliga krav och standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som avses i artikel 26a

Läs mer på revisorsinspektionens hemsida.

Revisorsinspektionens föreskrifter anger att de hållbarhetsrelaterade ämnesområdena kan ha studerats med godkänt resultat antingen vid revisionsföretag och/eller universitet/högskola. Teoretisk utbildning vid revisionsföretag ska ha följt en utbildningsplan som är godkänd av Revisorsinspektionen. Utbildningsplanen ska baseras på lärandemål som syftar till att ge tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revisionsverksamhet. FAR:s EtikR 5 Grundutbildning och lärandemål för revisorer arbets om med anledning av RI:s uppdaterade föreskrifter om och kommer även inkludera lärandemål som syftar till att säkerställa tillräckliga kunskaper inom ovan ämnesområden.

Finns några övergångsbestämmelser för auktoriserade revisorer som önskar erhålla särskild behörighet?

Övergångsbestämmelserna i förordningen om revisorer innebär att den revisor som är auktoriserad före den 1 januari 2026 är behörig att granska hållbarhetsrapporter. Detta innebär att det inte tillkommer någon ytterligare examination eller krav på åtta månaders praktisk utbildning men dock ett krav på att revisorn fortbildar sig inom hållbarhetsämnena. Också den som någon gång före den 1 juli 2024 har varit auktoriserad revisor och sedan återkommer till yrket får vid auktorisation automatiskt behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

Ett särskilt fortbildningskrav inom hållbarhet tillkommer för den som är behörig att granska hållbarhetsrapporter. Kravet omfattar minst 40 verifierbara timmar under den femårsperiod som närmast föregår en ansökan om fortsatt auktorisation. Den som är behörig att granska hållbarhetsrapporter ska alltså under en femårsperiod genomföra totalt 140 timmar verifierbar fortbildning, varav 40 avser hållbarhet. Avräkning från 40-timmarskravet får ske i de fall någon har haft behörighet endast under en del av den senaste femårsperioden.

Ämnena inom hållbarhet, inbegriper:

a) Rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncernen.

b) Hållbarhetsanalys.

c) Förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.

d) Rättsliga krav och standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som avses i artikel 26a.

FAR:s EtikR 4 Vidareutbildning kommer att innehålla ytterligare information om de ämnesområden som får tillgodoräknas som fortbildning.

Den revisor som har fått behörighet att granska hållbarhetsrapporter, men inte avser att använda sig av den behörigheten och därför inte heller vill fortbilda sig särskilt kan vända sig till Revisorsinspektionen och begära att behörigheten återkallas.

Ska bolagsstämman särskilt utse den revisor som har i uppdrag att granska den lagstadgade hållbarhetsrapporten?

Av lagkommentarerna i förarbetena framgår att om en revisor utses för granskning av enbart hållbarhetsrapporten, så ska denne vara utsedd av stämman. Om ett sådant uppdrag lämnas till flera revisorer, ska minst en av dessa vara utsedd av stämman. FAR anser, baserat på vad som framgår av förarbetena, att om bolaget önskar att den revisorn som ansvarar för den finansiella revisionen, också ska granska hållbarhetsrapporten behöver revisorn inte uttryckligen väljas för detta uppdrag vid årsstämman.

Vilket uppdragsbrev, vilka allmänna villkor ska tillämpas?

En revisor ska avtala villkoren för uppdraget med uppdragsgivaren. De avtalade villkoren för uppdraget ska anges i tillräcklig detalj i ett uppdragsbrev eller annan passande form av skriftligt avtal, skriftlig bekräftelse eller i lag eller annan författning.

Villkoren att granska hållbarhetsrapporten kan framgå i ett separat uppdragsbrev eller i ett kombinerat uppdragsbrev som också omfattar det lagstadgade revisionsuppdraget.

FAR håller på att ta fram en exempelmall för ett nytt kombinerat uppdragsbrev för uppdraget att granska den lagstadgade hållbarhetsrapporten som kan nyttjas. När den nya lagen har trätt i kraft anser FAR att det är de allmänna villkoren för revision som ska bifogas.

Styrelsens ansvar

Vilket ansvar har styrelsen och verkställande direktören för hållbarhetsrapporten?

Hållbarhetsrapporten är en del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Det är aktiebolagets styrelse och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningen upprättas i enlighet med tillämplig lag om årsredovisning (se 8 kap. 4 och 29 §§ aktiebolagslagen [2005:551], ABL).

Är det möjligt för styrelsen att delegera ansvaret för hållbarhetsrapporten till ett hållbarhetsutskott?

Nej, styrelsen ansvarar för att hållbarhetsrapporten upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i årsredovisningslagen. Revisionsutskottets (eller hållbarhetsutskottets) uppgifter är att övervaka den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, övervaka effektiviteten i intern kontroll, hålla sig informerat om revisorns granskning av rapporteringen, samt informera styrelsen om resultatet av detta arbete.

Vilket ansvar för hållbarhetsrapporten har styrelsen i ett dotterföretag som använder sig av möjligheten att hänvisa till moderföretagets hållbarhetsrapport?

Ansvaret för arbetet med hållbarhetsfrågor utgör en del av styrelsens ansvar för bolagets förvaltning. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att förutsättningarna för hänvisning är uppfyllda.

Av EU:s faq nr 20 framgår: För att det underställda företaget ska undantas från att publicera sin egen hållbarhetsrapport måste förvaltningsberättelsen som publiceras av det underställda företaget innehålla en webblänk till koncernens förvaltningsberättelse eller konsoliderade hållbarhetsrapportering. Om denna rapport inte är tillgänglig vid publiceringstidpunkten kan det underställda företaget hänvisa till en generell webblänk där de relevanta dokumenten kommer att finnas i framtiden. Det underställda EU-företaget kan överväga att erhålla en försäkran från moderföretaget om att det garanterar åtagandena.