På bara några år har hållbarhetsfrågor gått från en sidofråga till en av de viktigaste delarna av företags styrning och strategi. I det skiftet har både nya arbetsuppgifter och roller fötts. Alice Aroneng och Hanna Donar på Claesson & Partners har genomfört en studie om hållbarhetscontrollerns framväxt – och möjligheter.
Höjda förväntansbilder, hårdare krav och helt nya lagar har gjort att företag i såväl Sverige som världen har ett nytt ansvars- och affärsområde att förhålla sig till. Hållbarhetsfrågan kommer med all sannolikhet bara att växa i omfattning, och med det skapas möjligheter. Men för många företag är det fortfarande oklart vad som förväntas – och vilken kompetens de behöver för att hänga med i utvecklingen.
– En hållbarhetscontroller ska vara en central person för hållbarhetsinitiativ, och en brygga som länkar samman bolagets hållbarhetsstrategi med affären, säger Hanna Donar, managementkonsult på Claesson & Partners.
– Men det finns en dualitet i rollen och eftersom den ännu inte funnits så länge behöver det få vara så. Att det initialt handlar mycket om att samla in och säkerställa data, och att stötta organisationen med till exempel utbildningar. Därefter kan fokus skiftas mot att skapa konkret värde genom analyser och beslutsstöd, och hållbarhetscontrollern kan ta en naturlig plats i de beslutsfattande diskussionerna, säger hennes kollega Alice Aroneng.
Utgångsläget sätter riktningen
Genom att intervjua yrkesverksamma hållbarhetscontrollers på olika bolag har de tillsammans genomfört en kvalitativ, utforskande studie om rollens uppdrag, möjligheter och utmaningar. En tydlig slutsats är att det finns en stor bredd i rollens definition och uppdrag.
– Alla organisationer och branscher har ganska vitt skilda förutsättningar och behov och än så länge formar de olika behoven rollen hos respektive organisation. Det vi märker tydligt är att det inte går att prata styrning med en CFO utan att komma in på hållbarhet. Alla vill rekrytera grön kompetens, problemet är att många har svårt att bryta ned och konkretisera vad det faktiskt betyder för just dem, säger Hanna Donar.
– Utvecklingen går fort och utbildningar tar ett antal år. Det kan göra att det än så länge finns ett glapp mellan utbud och efterfrågan, menar Alice Aroneng.
Så blir hållbarhetscontrollern en nyckel till affärsutveckling
Både Alice Aroneng och Hanna Donar ser en ljus framtid för rollen men påpekar att den måste konkretiseras och fokusera på att skapa affärsnytta. Annars riskerar rollen att reduceras till en funktion som enbart möter ett lagkrav. Alice Aroneng beskriver potentialen.
– Det handlar om att göra rollen relevant för beslutsfattare. Hållbarhetsdata ska användas för att fatta bättre beslut som stärker både konkurrenskraft, lönsamhet och utveckling av affären.
De båda ser en trend där tvärfunktionella samarbeten blir allt viktigare. För att lyckas med hållbarhetsarbetet behöver hållbarhetscontrollern kunna bygga allianser, framför allt internt men också med externa parter och bolag, för att bidra till innovation, utveckling och förändring.
Hanna Donar betonar också vikten av att faktiskt komma igång. Att våga börja, även om området kan kännas komplext och utan tydliga ramar.
– Det är svårt att veta exakt vad som ska göras innan man börjar. Lagar och regler är ännu inte helt kartlagda, men att arbeta iterativt och ständigt bli bättre är nyckeln till framgång. Att göra någonting är alltid bättre än att göra ingenting.
