Automatisering och ny teknik skapar nya möjligheter för revisorn. Här listas sex exempel på hur automatiserade verktyg och tekniker (ATT) kan användas i olika delar av revisionen.
Vid revision enligt ISA respektive ISA för LCE kan en revisor utforma och utföra revisionsåtgärder manuellt eller genom användning av automatiserade verktyg. Båda teknikerna kan vara effektiva och oavsett vilka verktyg och tekniker som används är revisorn är skyldig att följa ISA respektive ISA för LCE.
IAASB och vägledande material
Allt eftersom revisionsstandarderna omarbetas ökar stödet successivt vad gäller de överväganden som revisorn behöver göra vid nyttjande av ATT. Den internationella standardsättaren IAASB utforskar löpande hur teknologi påverkar revision och bestyrkandeuppdrag med syfte att säkerställa att revisorer är rustade för kunna dra fördel av innovation – och att teknologiskt utveckling inte ska vara ett hinder för högkvalitativa revisioner. IAASB publicerar löpande stödmaterial på sin samlingssida om teknologi (länk?). Under hösten 2024 gjorde de även en uppdatering i sin Technology Position.
Så kan ATT användas i revisionen
ATT är ett brett begrepp som beskriver de verktyg och tekniker som används av revisorer för att utföra revisionsåtgärder. Termen är medvetet bred eftersom teknologier och relaterade revisionstillämpningar kommer att fortsätta att utvecklas, såsom maskininlärning, generativ AI och robotiserade processer (RPA).
Nedan listas sex exempel från ISA och ISA för LCE på hur ATT kan användas i olika delar av revisionen.
1. Riskbedömning
I en revision kan ATT nyttjas för riskbedömning av stora datavolymer (från huvudboken, reskontror eller annan verksamhetsdata) för bland annat analyser, omräkningar, upprepningar eller avstämningar.
2. Förståelse för företaget
Revisorn kan använda ATT för att förstå transaktionsflöden och bearbetning som en del av revisorns åtgärder för att förstå informationssystemet. Ett resultat av dessa åtgärder kan vara att revisorn får information om företagets organisationsstruktur eller om dem som företaget gör affärer med (till exempel leverantörer, kunder, närstående).
Revisorn kan också använda ATT för att få direkt tillgång till, eller en digital nedladdning från, de databaser i företagets datasystem som lagrar bokföringen av transaktioner.
Genom att använda ATT för denna information kan revisorn bekräfta den förståelse som har inhämtats om hur transaktioner flödar genom informationssystemet. Revisorn kan spåra bokföringsposter eller annan digital bokföring som rör en viss transaktion eller en hel population av transaktioner, från det att transaktionerna läggs in i räkenskapsmaterialet till dess att de redovisas i huvudboken.
Analyser av fullständiga eller stora mängder transaktioner kan också leda till att revisorn identifierar avvikelser från de normala, eller förväntade, processerna för att bearbeta dessa transaktioner, vilket kan leda till att revisorn identifierar risker för väsentliga felaktigheter.
3. Analytisk granskning
Analytisk granskning kan genomföras med användning av ett antal verktyg eller tekniker, som kan vara automatiserade. Att tillämpa automatiserad analytisk granskning på data kan gå under benämningen dataanalys.
Revisorn kan använda ett kalkylark för att jämföra faktiska redovisade belopp med budgeterade belopp. Ett mer avancerat tillvägagångssätt kan vara att extrahera data från företagets informationssystem och sedan analysera dessa data med hjälp av visualiseringstekniker. Analysen kan hjälpa till att identifiera transaktionsslag, konton eller upplysningar som det kan krävas ytterligare specifika riskbedömningsåtgärder för.
4. Observation och inspektion
ATT kan användas för att observera eller inspektera, i synnerhet tillgångar, till exempel genom användning av fjärrstyrda observationsverktyg, så som en drönare.
5. Kontroller av bokföringsposter
I manuella huvudbokssystem kan icke standardiserade bokföringsposter identifieras genom inspektion av huvudböcker, reskontror och verifikationer. När automatiserade rutiner används för att föra huvudbok och upprätta finansiella rapporter, kanske sådana poster enbart finns i elektronisk form och därför enklast kan identifieras genom användning av automatiserade revisionsmetoder.
I revisionen av ett mindre komplext företag kan revisorn extrahera en fullständig lista över alla bokföringsposter till ett enkelt kalkylark. I större bolag kan det krävas mer teknisk kompetens och diskussion med bolagets IT-avdelning för att få ta del av rätt information.
Beroende på datamängden kan olika analysprogram och metoder användas för att sortera ut transaktioner för ytterligare granskning i enlighet med ISA 240, Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter. Huvudbokstransaktionerna kan också användas för analytisk granskning alternativt för att ta fram populationer för stickprovsgranskning.
6. Fastställa relevanta påståenden samt betydande transaktionsslag, konton och upplysningar
Revisorn kan använda automatiserade tekniker som hjälp för att identifiera betydande transaktionsslag, konton och upplysningar.
En hel population av transaktioner kan analyseras med hjälp av ATT för att förstå deras karaktär, källa, storlek och omfattning.
Revisorn kan genom att tillämpa automatiserade tekniker till exempel identifiera att ett konto med nollsaldo vid periodens utgång består av ett stort antal kvittningstransaktioner och bokföringsposter som har bokförts under perioden, som visar att kontosaldot eller transaktionsslaget kan vara betydande (till exempel ett avräkningskonto för löneutbetalningar).
Samma avräkningskonto för löneutbetalningar kan också identifiera kostnadsersättningar till ledningen (och andra anställda), som skulle kunna utgöra en betydande upplysning eftersom dessa utbetalningar har gjorts till närstående.
Revisorn kan genom att analysera flödena i en hel grupp intäktstransaktioner lättare identifiera ett betydande transaktionsslag som inte har identifierats tidigare.
