FAR – en pigg 100-åring som gillar utveckling

Normering, vägledning, utbildning, påverkansarbete och opinionsbildning. FAR:s uppdrag är förvånansvärt konstant. Men det anpassas ständigt till förändringar i tiden – och själva organisationen ser helt annorlunda ut i dag än vid starten i maj 1923.

FAR arbetar proaktivt, exempelvis under pandemin när man kontaktade alla relevanta myndigheter för att kunna bistå Sveriges företagare på bästa vis.

När Olle Herolf valdes in i FAR 1976 – på den tiden valdes man – blev han den femhundrade medlemmen. I dag är medlemsantalet tio gånger så stort, och medlemmarna är allt ifrån löne- och redovisningskonsulter till skatterådgivare och revisorer. Balansen mellan män och kvinnor är förhållandevis jämn, även om det finns en viss överrepresentation av kvinnor på konsultsidan, och av män bland revisorerna.

1976, när Olle Herolf gick på sin första FAR-middag, var alla män.

– Det var helsvart i det där rummet, det var ju bara mörka kostymer, minns han.

Drygt tio år senare, 1987, när Hans Warén började i branschen, var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade i revisorsyrket, särskilt på ledande positioner. I dag är en dryg tredjedel av delägarna i de största revisionsbyråerna kvinnor – fortfarande för få, tycker branschens företrädare, men en hög siffra i en internationell jämförelse.

Utbildar ekonomisverige

FAR bildades 1923. Då fanns redan sedan 1899 Svenska Revisorssamfundet (SRS) och FAR inriktade sig specifikt på de auktoriserade revisorernas intressen. Sedan 1995 finns det däremot bara en examen för revisorer och alla som avlägger den får titeln auktoriserad revisor. Likheten mellan då och nu är utbildningens framskjutna plats inom FAR.

Olle Herolf

– När jag var ordförande i början av 1990-talet brukade jag säga att FAR har två viktiga uppgifter: Dels att bevaka branschens intressen, dels att utbilda, säger Olle Herolf.

Detta var också innan Revisorsnämnden, som sedan blev Revisorsinspektionen, hade bildats, så fyllde FAR:s utbildningsverksamhet fyllde en viktig funktion för att garantera kvaliteten i revisorskåren och även idag fortsätter utbildning att vara ett av FAR:s viktigaste uppdrag.

Hans Warén

– Utbildningsverksamheten är otroligt viktigt, särskilt för de medlemmar som arbetar på mindre byråer och inte har alla resurser in house, vilket de större byråerna har, säger FAR:s nuvarande ordförande Hans Warén.

1981 startade FAR och SRS det gemensamma utbildningsföretaget IREV. Händelsen förebådar den sammanslagning som så småningom sker mellan de två organisationerna, vilket vi återkommer till.

Den gula boken

IREV har inte bara utbildat branschens medlemmar, utan hela ”Ekonomisverige”. FAR:s nuvarande generalsekreterare och VD Karin Apelman, exempelvis. Hon har inte revisorsbakgrund, men har både utbildat sig och undervisat på IREV – långt innan hon blev en del av branschen. Minns hon sitt första möte med FAR?

Karin Apelman

– O ja, jag pluggade ju på Handels så mitt första möte med FAR var den gula boken. Det fanns inte någon som inte visste vad FAR var då, säger Karin Apelman.

FAR:s samlingsvolym med alla lagar och regler som berör revisorer har fått behålla sin gula färg genom åren. Däremot har processen för hur regelverken utvecklas förändrats. På 1970-talet när Olle Herolf var ny i yrket var det FAR som skrev redovisnings- och revisionsreglerna.

– På mina första stämmor diskuterade vi aktuella rekommendationer. Det gjordes i arbetsgrupper och byråernas ledare deltog i arbetet. Att få sitta som nyinvald ledamot och diskutera med erfarna kollegor var ju häftigt!, säger Olle Herolf.

I dag kommer regelverken utifrån, i princip alla har internationellt ursprung, och FAR:s arbete är i stället att hjälpa till med vägledningar för hur de ska tillämpas i en svensk kontext.

I takt med tiden

FAR:s uppdrag har på ett sätt varit tämligen konstant under de 100 år som organisationen funnits.

– En av de frågor som var topp två under Olles ordförandeskap 1990–92 har vi fortfarande starkt fokus på; opinions- och påverkansarbete med myndigheter, politiker och andra intresseorganisationer, säger Hans Warén.

Däremot har både organisationen och omvärlden förändrats. 2005 blev det lag på att alla börsbolag i EU skulle redovisa enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och 2010 introducerades den globala revisionsstandarden International Standards on Auditing (ISA). För närvarande pågår arbetet med att ta fram globala standarder för hållbarhetsredovisning. EU har intagit en ledande position och går fort framåt med ny lagstiftning på området.

– Jag vill inte på något sätt förringa historien men jag tror att komplexiteten i vår omvärld är lite högre nu, i alla avseenden, säger Hans Warén.

Samtidigt är globaliseringen inget nytt fenomen i branschen. Redan 1926 deltog FAR i sin första världskongress.

– FAR har systerorganisationer i hela världen. Det sägs att vi är världens största bransch, vi är ju verksamma överallt i samhället, i både företag och offentlig sektor. De internationella influenserna har blivit starkare över tid och är i dag väldigt påtagliga i allt vi gör, säger Karin Apelman.

Branschen växer – och tappar

2006 slogs FAR ihop med SRS. Det tog fyra år innan den sammanslagna organisationen enades om ett nytt gemensamt namn. 2010 blev det klart att det nya namnet skulle vara – FAR. Men från och med då är FAR inte längre en förkortning utan rätt och slätt namnet på branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. Vid det här laget hade skatterådgivarna och redovisningskonsulterna redan välkomnats att bli medlemmar i FAR, det var 2002 respektive 2008. Sedan dess har organisationen fortsatt att utvidgas till att innefatta de flesta yrkesgrupper som är verksamma vid en revisionsbyrå, senast när lönekonsulterna kom med 2017.

Men samtidigt som branschen växer, minskar antalet auktoriserade revisorer, vilket oroar både Revisorsinspektionen och FAR.

– Antalet kvalificerade revisorer har i princip varit oförändrat de sista tio åren, det är nästan så att det trendar lite nedåt. Det är ingen quick fix att stänga igen det gapet – så branschens attraktionskraft kommer att vara en topp två-fråga många år framöver, säger Hans Warén.

Apropå attraktionskraft; revisorsyrket har länge dragits med ett oförtjänt rykte att vara lite torrt och tråkigt.

– När man är på middag och berättar att man är revisor, så vänder sig bordsdamen bort, skojar Hans Warén.

– Men då har det ändå blivit bättre, på min tid reste de sig och gick, replikerar Olle Herolf.

Roligast i yrket

Problemet med revisorer som lämnar yrket i förtid fanns redan på Olle Herolfs tid.

– Jag brukar säga att jag blev revisor för att jag aldrig fick något bättre jobberbjudande, säger han med glimten i ögat.

Det kan ju tolkas på flera sätt. Vad som framgår tydligt är att både Olle Herolf och Hans Warén älskar revisorsyrket. De beklagar att dagens nyutexaminerade revisorer får ägna mindre tid åt det som är roligast i yrket, nämligen att förstå företagens verksamhet.

Karin Apelman instämmer, hon har hört många medlemmar beklaga sig över att revision blivit alltmer av en checklisteövning som handlar om att följa regler (snarare än tänka själv).

– Jag blir ibland ombedd att föreläsa för studenter och mitt viktigaste råd till dem brukar vara att gå ut på fältet: Be att få följa med och får ni inte det – fråga igen, säger hon.