FAR har omarbetat sin rekommendation RevR 209 Förvaltningsrevision. Uppdateringen avser inte att ändra praxis utan syftar till att ge en bättre vägledning för revisorer.
Rekommendationen, som utgör grunden för hur revisorns granskning av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning ska genomföras, har uppdaterats för att bättre förklara aktuell praxis men även för att tydligare visa på sambandet mellan räkenskapsrevision och förvaltningsrevision.
De viktigaste ändringarna återfinns inom följande områden
1. Riskanalysen
En av de viktigaste förändringarna är att FAR nu lyfter fram behovet av en tydligare riskbedömning kopplad till förvaltningsrevisionen, anpassad till företagets specifika omständigheter. Detta inkluderar en tydligare struktur för hur revisorn ska bedöma risken för väsentliga brister i bolagets förvaltning, med särskilt fokus på områden som intern kontroll och regelefterlevnad. För att uppnå detta krävs en djupgående förståelse för bolagets verksamhet och dess specifika riskmiljö.
2. Tydligare koppling till ISA-granskningen
En annan framträdande uppdatering är integreringen av specifika ISA-standarder i processen för förvaltningsrevision. Den uppdaterade rekommendation betonar vikten av att beakta oegentligheter (ISA 240) och hur företag följer lagar och författningar (ISA 250) som en del av förvaltningsrevisionen. Dessa tillägg förstärker revisorns förståelse för kopplingen mellan ISA och förvaltningsrevisionen, men uppmärksammar även revisorn på vikten av att upptäcka och rapportera potentiella missförhållanden, något som är avgörande för att skydda aktieägarnas och andras intressen.
3. Tydligare vägledning vid utvärdering av styrelsen och VD:s ansvarsfrihet
RevR 209 klargör nu mer detaljerat vilka kriterier som ska användas vid bedömningen av ansvarsfrihet för styrelse och VD. Huvudfrågan handlar om huruvida en ledamot eller VD genom sitt agerande har utsatt bolaget för risk för skada eller faktisk skada. Här betonas vikten av att revisorn utför en noggrann utvärdering av om en potentiell eller faktisk skada är en adekvat följd av styrelseledamotens eller verkställande direktörens handlande eller underlåtenhet att handla.
4. Tydligare vägledning vid utvärdering om anmärkning ska göras eller ej
Ett annat viktigt tillägg rör revisorns skyldighet att anmärka på överträdelser av Aktiebolagslagen (ABL), Årsredovisningslagen (ÅRL) och bolagsordningen. I den uppdaterade versionen specificeras att revisorn kan behöva anmärka på överträdelser även om dessa överträdelser senare har rättats till. Det kan till exempel gälla att styrelsen inte har upprättat en kontrollbalansräkning och att kapitalet i ett senare skede är återställt. Den uppdaterade standarden innehåller även förtydliganden kring anmärkning gällande sena skatter och avgifter. Sammantaget syftar standardens förtydliganden till att skapa större transparens och ge aktieägare och andra intressenter en mer komplett bild av förvaltningen.
5. Utökad vägledning vid förvaltningsrevision i andra associationsformer än aktiebolag
Den nya versionen av RevR 209 erbjuder också en mer detaljerad vägledning för revisorns arbete i andra associationsformer, såsom ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Här ges en kortade översikt över vilka lagkrav som gäller för ett antal vanligt förekommande företagsformer och hur dessa påverkar revisorns gransknings- och rapporteringsskyldigheter. Det finns även sedan några år tillbaka en bilaga till RevR 209 över revisorns rapportering för olika associationsrättsliga former som ger vägledning kring vilka regler som gäller för handelsbolag, föreningar, stiftelser, filialer och olika former av finansiella företag.
Ikraftträdande
De nya riktlinjerna träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare. Tidigare tillämpning rekommenderas, vilket ger revisorer möjlighet att anpassa sig till de nya kraven redan under innevarande år.
Slutsats
Uppdateringen av RevR 209 markerar ett steg mot en mer enhetlig utförd och rapporterad förvaltningsrevision i Sverige. Med den ökade integrationen av internationella standarder och tydligare riktlinjer för ansvarsfrihet och anmärkningsplikt stärks revisorns roll som bolagsorgan som bidrar till god bolagsstyrning, men visar också bättre än tidigare på hur förvaltningsrevisionen kan integreras i den finansiella revisionen.
Läs RevR209 på FAR Online.
