Avtrappat avdrag för låneräntor för fysiska personer samt förbättringar och förenklingar när det gäller hur tidigare års underskott får användas efter en ägarförändring. Det är två av de skatteremisser som FAR behandlat och som är aktuella för att tas upp i höstbudgeten.
FAR har behandlat sammanlagt nio olika skatteremisser under våren. Ännu är det inte säkert vilka av de remisser som FAR har besvarat som dyker upp i höstbudgeten. Detta beror bland annat på vilket reformutrymme som finns. Två av de viktigaste skattefrågorna gäller generell avdragsrätt för räntor för fysiska personer samt förändrade regler för tidigare års underskott.
Slopad generell avdragsrätt för räntor
Regeringen vill slopa den generella avdragsrätten för räntor för fysiska personer. Syftet är att motverka att privatpersoner skuldsätter sig alltför mycket genom att ta blancolån.
Avdragsrätten ska enligt förslaget begränsas till att gälla ränteutgifter för lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar gällande värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad.
Enligt promemorian uppfyller lån till bostad, fordon och båt dessa förutsättningar. Förslaget innebär att ränta på övriga typer av lån inte blir avdragsgill, även om säkerhet ställs för lånet.
I promemorian nämns värdepapperslån och lån från fysiska personer som exempel på lån som avdrag inte längre kommer att medges för. Avdraget trappas först ned med 50 procent för inkomståret 2025. För inkomståret 2026 slopas avdraget helt.
Viss förståelse för motiven
FAR uttrycker i sitt remissvar viss förståelse för motiven bakom avtrappningen av avdragsrätt för räntor på konsumtionslån. Men FAR vänder sig emot delar av innehållet i promemorian. Det gäller förslaget att avdragsrätten för ränteutgifter kopplade till lån för förvärv av aktier och andra värdepapper, eller med aktier och andra värdepapper som säkerhet, inte skulle bli avdragsgilla.
– Det bryter mot systematiken i skattelagstiftningen att man inte ska få avdrag för räntekostnader kopplade till värdepapper, detta mot bakgrund av att avkastningen på värdepapperen blir skattepliktig, säger Michael Johansson, Partner på KPMG och ordförande för FAR:s remissgrupp skatt.
Värdering av säkerheter ett av skälen
– Med tanke på att värdering av säkerheter är ett av skälen bakom det vägrade avdraget måste det också vara väsentligt svårare att värdera en begagnad bil än en marknadsnoterad aktie, säger Michael Johansson.
Enligt FAR kan förslaget hindra generationsskiften och ägarskiften i allmänhet i företag. Om en aktieägare säljer sina aktier på kredit till en ny eller en tidigare aktieägare i bolaget kommer den nye ägaren att sakna avdragsrätt för de räntor som betalas till säljaren.
Förändrade regler för tidigare års underskott
I en annan promemoria föreslår Finansdepartementet ändringar av bestämmelserna i inkomstskattelagen om hur tidigare års underskott får användas efter en ägarförändring.
FAR tycker att det är bra att Finansdepartementet tar initiativ till att förenkla reglerna och tillstyrker i huvudsak förslagen. Men samtidigt kommer FAR med ett antal egna förslag till fler förbättringar.
Förslaget i promemorian innehåller ändringar i beloppsspärren, alltså den regel som anger hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring.
Beloppsspärren bestäms som en kvot av utgiften för att förvärva ett underskottsföretag. Förslaget innebär att denna kvot höjs från 200 till 300 procent av köpeskillingen.
– Vi anser också att det bör övervägas att helt slopa beloppsspärren eftersom det finns en annan regel som motverkar handel med skattemässiga underskott, säger Michael Johansson.
Annat förslag om beloppsspärren
Ett annat förslag är att beloppsspärren inte ska träda in när en fysisk person eller vissa andra subjekt får ett direkt bestämmande inflytande över ett underskottsföretag, om personen redan före ägarförändringen hade ett sådant inflytande indirekt.
Promemorian innehåller också förslag för att förenkla regelverket när en grupp, sinsemellan oberoende, fysiska personer under en period förvärvar en viss andel av rösterna i ett underskottsföretag. Bestämmelsen föreslås utvidgas till att också omfatta indirekta förvärv, alltså när gruppen fysiska personer förvärvar andelar i ett företag som har det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.
FAR konstaterar att allt fler lagstiftningsåtgärder har tillkommit för att motverka artificiell handel med underskottsföretag.
– Men samtidigt har regelverket blivit mer komplicerat och svårare att tillämpa, säger Michael Johansson.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
FAR:s förslag till fler förenklingar och förbättringar
1. Det föreslagna förtydligandet att beloppsspärren inte ska tillämpas vid vissa förvärv inom en oäkta koncern bör justeras för att undvika tillämpningsproblem på grund av överlappningar.
2. Beloppsspärren i 40 kap. 10 § IL bör kompletteras med ett undantag för interna omstruktureringar
3. Ägarförändringar enligt 40 kap. 12 § IL bör inte utlösa en beloppsspärr
4. Beloppsspärren i 40 kap. 12 § IL bör under alla omständigheter förtydligas i vissa avseenden
5. Beloppsspärren i 40 kap. 12 § IL bör kompletteras med ett undantag för interna omstruktureringar
6. Beloppsspärren i 37 kap. 22 § IL bör inte vara tillämplig vid fusioner eller fissioner inom en koncern.
7. Fusionsspärren i 37 kap. 24 § IL bör endast omfatta sådant underskott som är föremål för en koncernbidragsspärr.