Att betala rätt skatt blir allt viktigare, i takt med att budskap sprids allt snabbare i sociala medier och granskningen från civilsamhället blir mer offensiv. Där är vi idag.
Ett högt anseende är helt avgörande för företag i dag, givet att kvaliteten på företagets produkter och tjänster är hög. Under senare år har skatt därför blivit en fråga som inte får solka bilden av ett annars framgångsrikt företag. Dessutom gäller den gamla sanningen att ”all business is local”, företag behöver visa att man bidrar i samhället och betalar de skatter man ska. Men, beroendet är ömsesidigt. Samhällets resurser är ofta en förutsättning för företagets verksamhet och i det sammanhanget fyller revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade skatterådgivare en viktig funktion.
Skattehantering med etisk kompass
Den mediala och offentliga granskningen av företag öppnar en ny marknad för rådgivning. Skatter blir en del av det ”hållbara företaget”, till exempel de vidgade krav på hållbarhetsredovisning, CSRD, som nu införs för större företag. Och i praktiken även för deras underleverantörer.
Allt fler publika företag redovisar numera sin syn på och sitt förhållningssätt till skatter, sin skattepolicy, antingen som en del av årsredovisningen eller på företagets webbplats tillsammans med annan information till investerare. De större medlemsbyråerna inom FAR har också samlat rådgivare som specialiserat sig på information om företagens skatter. Detta är en växande marknad där den etiska kompassen är viktig!
Vad ska då en hållbarhetsredovisning av skatter innehålla? Hur ska en transparent skattepolicy se ut? Det finns några grundmodeller att utgå från. Två har tagits fram inom civilsamhället och en av en grupp större företag.
GRI 207
GRI 207, Global Reporting Initiative, är den standard inom skatt som alla sneglar på. Kort innebär denna att företaget ska redovisa sin inställning till skatter, hur rapportering och beslut kring skatter ser ut, en ingående beskrivning av verksamheten i företaget och koncernen, vilka vinster och förluster som görs och slutligen vilka skatter som betalas utifrån detta. Inget konstigt således. Bara öppenhet kring sådant som investerare och andra intressenter ändå vill se. Trots allt så lever företag idag i symbios med de samhällen där de är verksamma. De granskas inte bara av skattemyndigheter, utan även av media och civilsamhälle.
När det gäller uppgifter om vinster/förluster, antal anställda med mera, hänvisar GRI till den land-för-land-rapportering av skatter, CBCR, som är obligatorisk för större företag att lämna till skattemyndigheten. I Sverige är denna inte offentlig. En offentlig rapportering, i enlighet med ett direktiv från EU, håller just nu på att tas fram av justitiedepartementet. Uppgifterna i denna ses som redovisningsuppgifter och blir något färre än i CBCR, för att inte riskera att röja företagshemligheter. Det är lite rörigt, men i grunden handlar det om att företag öppet ska redovisa sina skattepositioner och kunna stå för dem. Transparens i takt med tiden!
Fair Tax Mark
Den andra modellen som tagits fram av civilsamhället är Fair Tax Mark, en ”betygsättning” av företaget som skattebetalare. En brittisk stiftelse har formulerat ett antal frågor, motsvarande de i CBCR, som ska besvaras. Vid godkänt resultat får bolaget använda stiftelsens logotyp ”Fair Tax Mark” i sin kommunikation och marknadsföring. Pedagogiskt och tydligt!
The B Team Responsible Tax Principles
Den sista modellen är The B Team Responsible Tax Principles. Den togs fram av en grupp större företag i Storbritannien, när diskussionen om företag som skattesmitare var som hetast för några år sedan. Gruppen satte tillsammans upp ett antal principer för hur de själva såg på skatter och som även andra företag borde följa. Budskapet var riktat till styrelserummen och budskapet var krasst: full öppenhet, inga mutor av lokala tjänstemän och inget överutnyttjande av nationella skatteincitament för att locka investeringar och talang. Klara verba med en tydlig andemening!
Ska då en redovisning av företagets skattepolicy ingå i den nya hållbarhetsredovisningen CSRD? Jag tycker det, men företaget ska göra en så kallad dubbel väsentlighetsanalys av hur viktiga skatter är för deras verksamhet. Frågan avgörs sedan av styrelsen. Men med skatters andel av nationella BNP på mellan 30–50 procent finns goda skäl för att redovisa även de olika skatter som företaget betalar in. I allt fler länder efterfrågar skattemyndigheter därför en tydlig redovisning av företagets skattepolicy och interna rutiner för hantering av skatter. Parallellt med den utvecklingen ökar informationsutbyten mellan skattemyndigheter.
FAR:s självskattningstest
Givetvis är detta dessutom en ny marknad för Auktoriserade Skatterådgivare FAR. För att underlätta processen i företaget och komma i gång har FAR tagit fram ett självskattningstest om skatter och hållbarhet för rådgivare och företag. Det fungerar ungefär som Fair Tax Mark, men där FAR inte delar ut offentliga ”betyg”. Utifrån skalan grön, gul eller röd visas snarare på förbättringspotential. Testet ligger öppet på FAR:s webbplats.
Där står vi i dag! Även om många nya internationella skatteregler, både direktiv från EU och guidelines från OECD är mer än lovligt oklara när de införs, så måste företagens tillämpning tåla full transparens.
