Företag och skatterådgivare måste kunna känna sig trygga i att få skattemässigt avdrag för investeringar som syftar till att stärka varumärke och renommé. Det är såväl en rättssäkerhets- som en tillväxtfråga för svenska företag. FAR och Internationella Handelskammaren ICC har därför lämnat in en hemställan om lagändring till finansdepartementet.
Den praxis som finns i dag är över 25 år gammal och bygger i grunden på ett industriellt tänk när produkter sålde sig själva, givet att de hade vissa egenskaper.
Immateriella tillgångar är A och O
Så är det inte längre, särskilt inte i det digitala tjänstesamhället. Där är varumärke och andra immateriella tillgångar i ett företag A och O. I större internationella företag utgör immateriella tillgångar omkring 85 procent av börsvärdet i dag. Då måste företag veta att de får fullt avdrag för sådana investeringar.
Svensk praxis kräver att företag uttryckligen kan visa att satsningen kan räknas hem ekonomiskt samma år, i form av ökad försäljning eller andra intäkter, eller aktivt används i företagets marknadsföring. Inte sällan medges skönsmässigt avdrag med en del av investeringen.
Beloppet prutas. Den andel som inte anses ha ett företagsekonomiskt värde ses som en icke avdragsgill gåva till mottagaren. Att processa vidare i domstol är i allmänhet svårt och beviskraven på företagen är höga. Väl kvalificerade Auktoriserade Skatterådgivare FAR har svårt att ge goda råd i detta läge. Så kan vi inte ha det, anser inte FAR och ICC Sweden, och får stöd av Svenskt Näringsliv.
Krav på engagemang i SDG-frågor
Varumärke, patent, rättigheter, renommé och andra immateriella tillgångar utgör den övervägande delen av företagens värde på börser runt om i världen. Andelen upp emot 85 procent har redovisats på en EU-konferens kring frågan redan 2019 och har även publicerats i en ansedd vetenskaplig tidskrift.
Samtidigt ställs allt högre krav på företag att engagera sig i SDG-frågor, Sustainability Development Governance. Det nya CSRD-direktivet inom EU kräver att allt fler företag ska lämna en hållbarhetsredovisning utifrån målen i Agenda 2030 och bland dessa finns företagens förhållande till klimat och miljö. Signalerna från den nya EU-kommissionen är att man vill se ökade satsningar på FoU för att stärka Europas konkurrenskraft. Företag förväntas engagera sig i dessa frågor och redovisa vad man gör inom olika områden. Då får inte Sverige vara tondövt!
Positivt gensvar på konkreta lagändringar
FAR och ICC arrangerade ett rundabordssamtal kring frågan i Almedalen 2024 med ett 20-tal deltagare från politiken, akademin, organisationer och företag. Underlag var en rapport som ICC tidigare tagit fram. För att komma framåt skissade vi även på förslag till konkreta lagändringar för att förbättra situationen. Gensvaret var mycket positivt!
Hemställan om lagändring
Under hösten har därefter en mer utförlig underlagsrapport tagits fram genom Astra Zeneca och EY med mer övervägda förslag till lagändringar. Denna har sänts in till finansdepartementet som en hemställan om lagändring.
Parallellt med detta har Svenskt Näringsliv gått in med en motsvarande hemställan, men med ett delvis annat förslag på lagteknisk lösning. Att fler förslag finns att diskutera framåt är alltid bra.
Diskussioner med finansdepartementet
Tillsammans med ICC träffade FAR i november finansdepartementet och presenterade vårt förslag till lagändring. Konkreta förslag till lösningar uppskattas alltid av den som har i uppgift att lösa ett problem. Då finns en ände att börja fundera utifrån. FAR är efter mötet erbjuden att föreslå en expert till den statliga utredning som givits tilläggsdirektiv att utreda frågan och komma med förslag till någon form av utvidgat avdrag för så kallad ”sponsring” som frågan lite snävt benämns i den svenska skattedebatten. Tillsammansmed ICC kommer vi även att träffa utredningen i mitten av januari för att närmare presentera bakgrund och förslaget i vår hemställan.
So far so good, alltså!
Grön omställning kräver rättssäkra skatteregler
Den utredning som nu utreder frågan ska vara klar om drygt ett år. Förhoppningen är att Sverige även på detta område ska få internationellt konkurrenskraftiga och rättssäkra skatteregler. Företagens roll i en grön industriell omställning framhålls ständigt i internationella sammanhang. Då måste även företag i Sverige få fullt avdrag för direkta och indirekta satsningar på klimat, miljö, forskning och andra investeringar som syftar till att stärka varumärken och miljö. Allt detta är i dag affärsmässiga satsningar i företag, närmast ”måsten”. Men, det är även en rättssäkerhetsfråga; att känna sig trygg i att fullt avdrag ges.
