Nya lagkrav och ny standard för hållbarhetsrapportering och granskning innebär utmaningar kopplat till begreppet väsentlighet.
Vi som arbetar med att upprätta eller granska finansiella rapporter är vana vid begreppet väsentlighet. Den som arbetar med hållbarhetsrapportering känner också till att företagets väsentlighetsanalys är central. Vi i branschen är alltså bekanta med väsentlighet som koncept, vi har det i ryggraden. Men det stora fokuset på hållbarhetsrapportering innebär nya utmaningar kopplade till begreppet väsentlighet.
Hållbarhetsgranskning är mer komplex
När vi revisorer bedömer väsentlighet i den finansiella rapporteringen tar vi på oss de glasögon som användarna av den rapporterade informationen har. Vilket informationsbehov har användarna? När revisorn fastställer väsentlighet i granskningsuppdraget är det i mångt och mycket en professionell bedömning, även om principer i ISA och en vedertagen metodik ger vägledning.
På motsvarande sätt tillämpar revisorn väsentlighet vid granskning av hållbarhetsinformation. Men, eftersom hållbarhetsinformationen kan presenteras i olika enheter, till stor del är kvalitativ, framåtblickande, och ofta baserad på uppskattningar och bedömningar, ökar komplexiteten. Det finns också fler intressentgrupper, vilket innebär att revisorn måste också ta på sig fler par glasögon.
Nya utmaningar
Många företag upprättar redan, och låter sin revisor granska, hållbarhetsinformation. Det finns en generell standard för granskning av icke-finansiell information, och i Sverige ger FAR:s rekommendation RevR 6 specifik vägledning till granskning av hållbarhetsinformation inklusive revisorns överväganden kopplat till väsentlighet. Väsentlighetsbegreppen har alltså hittills kunnat hanteras och en ny, hållbarhetsspecifik, standard som ISSA 5000 borde sprida än mer ljus och klarhet.
De utmaningar som jag vill belysa grundar sig i nya lagkrav på hållbarhetsrapportering (CSRD) och den nya standarden för hur hållbarhetsinformation ska granskas (IAASB:s utkast till ISSA 5000).
Dubbel väsentlighet
Den dubbla väsentlighetsprincipen, som introduceras i CSRD, bestämmer omfattningen av vad som ska rapporteras. Den innebär att företagets väsentlighetsanalys blir mer komplex. Men alla utmaningar kan inte kopplas till ”dubbel väsentlighet”, och den är inte grundorsaken till att väsentlighetsbegreppet nu är föremål för diskussion bland revisorer och andra intressenter.
Intressenters behov och förväntningar
En anledning till att väsentligheten nu diskuteras är att olika intressenter riktar strålkastarljuset mot hållbarhetsinformationen och revisorns bestyrkande. Branschen försöker möta intressenternas behov och förväntningar, såväl på granskningens inriktning och omfattning som på vilka fel och iakttagelser som ska rapporteras. Formuleringarna i förslaget till ISSA 5000 nagelfars i syfte att standarden ska uttrycka tydliga krav och vara ett tillräckligt bra stöd för den oberoende granskaren. Eftersom det inte bara är revisorer som ska tillämpa standarden måste kraven formuleras på ett sätt som kan förstås och tolkas likvärdigt oavsett typ av oberoende granskare.
Täcker ISSA 5000 alla granskningskrav?
Fler utmaningar tillkommer på grund av CSRD:s krav att revisorn ska uttala sig om företagets process för att identifiera väsentliga hållbarhetsområden, det vill säga företagets dubbla väsentlighetsanalys. Vilken granskning revisorn behöver göra, och om ISSA 5000 täcker in alla granskningskrav, behöver utvärderas. Kanske behöver EU addera ytterligare krav till standarden?
Väsentlighetskonceptet väcker många frågor
Standardsättaren IAASB har under pågående remisstid publicerat en särskild FAQ för att svara på frågor kring olika dimensioner av väsentlighet. Att en sådan vägledning behövs bekräftar att många upplever väsentlighetskonceptet som svårt. FAQ:n avser att tydliggöra likheterna och skillnaderna mellan företagets väsentlighetsprocess, revisorns bedömning av företagets väsentlighetsprocess, väsentlig information och väsentliga fel.
FAR utvärderar förslaget till standard
Jag tycker att IAASB, trots de utmaningar som finns kvar, har gjort ett bra arbete med att snabbt arbeta fram ett förslag till granskningsstandard. FAR:s förhoppning är att EU beslutar anta ISSA 5000 för hållbarhetsgranskning, så att vi har en gemensam global standard att förhålla oss till på motsvarande sätt som ISA för revision av finansiella rapporter.
FAR utvärderar nu standardförslaget för att kunna presentera konstruktiva förslag på förbättringar och arbetar med att besvara remissen tillsammans med våra nordiska kollegor i NRF och våra europeiska kollegor i Accountancy Europe. Den 1 december ska remissvaren vara IAASB tillhandla. Håll utkik!
