Sveriges medverkan i internationella skattesammanhang behöver förstärkas. De beslut som påverkar svenska bolag och dess utländska dotterbolag fattas i praktiken inte längre i riksdagen eller ens inom EU. Reglerna utformas i stället inom OECD med FN som runner-up om makten i skattevärlden.
Förklaringen är den nya geopolitiska världsbild som växer fram efter covid-19 med tre alltmer konkurrerande handelsblock bestående av 1) EU, 2) USA samt 3) Indien och Kina, som tillsammans med övriga utvecklingsländer utgör ett block. Förutsättningar för större svenska globala företag påverkar i sin tur mindre och medelstora företag och underleverantörer.
Den slutsatsen blev allt tydligare på årets stora skattekonferens med International Fiscal Association (IFA). Mötet samlar varje år drygt 1 200 företrädare från skattemyndigheter, finansdepartement, högskolor och universitet, EU, OECD, FN, storföretag samt skatterådgivare från hela världen.
Förslag kan stoppas eller ändras
Varför behövs ökad svensk internationell medverkan och lobbyinsatser? Jo, därför att förslag och direktiv inom EU som ska implementeras i Sverige faktiskt kan stoppas eller ändras. EU kan även ta kampen och påverka de globala beskattningsavtal som OECD och FN utformar. Samtidigt har Sverige alltjämt ett gott anseende och en stark röst inom FN som kan nyttjas. Men påverkan kräver kontinuitet och närvaro i de forum där besluten fattas.
Exempel på förslag till EU-direktiv som i dagsläget stoppats är
- ett betungande och komplext direktiv om regler för holdingbolag (UNSHELL)
- en föreslagen obligatorisk registrering av skatterådgivare alternativt förbud mot visst slag av skatterådgivning (SAFE)
- reglering av bolagens finansiering (DEBRA).
Sådana frågor lämpar sig bättre för beslut på nationell nivå. Flera förslag till förenklingar vid tillämpningen av den nya minimibeskattningen av bolag som införs i Sverige från 2024, (Pillar 2) har presenterats av OECD efter att EU och näringslivets organisationer ständigt upprepat kravet på förenkling. Allt detta är positivt!
En maktkamp mellan OECD och FN
Vad stod då på agendan vid årets veckolånga konferens? Som en ande över samtalen svävade den globala omläggning av internationell bolagsbeskattning som OECD driver. Den handlar dels om att skatteintäkter från bolagen ska överföras från länder där huvudkontor finns och tillverkning sker/tjänster utförs till länder där marknaden finns och konsumtionen sker (Pillar 1), dels införande av en lägsta nivå för faktiskt betald bolagsskatt på 15 procent (Pillar2). I båda dessa frågor pågår en maktkamp mellan OECD och FN, som företräder utvecklingsländerna. Hur USA slutligen ställer sig är en inrikespolitisk fråga. Detsamma gäller för Kina och Indien.
Frågor som diskuterades på konferensen:
- Avdrag och överföring av förluster inom internationella koncerner. Påverkar företagens satsningar på FoU.
- God tro och verklig innebörd vid tolkning av internationella skatteavtal. Påverkar länders möjlighet att införa nya nationella regler utan att först ändra ingångna avtal och handlar ytterst om rättssäkerhet.
- Användning av beskattning för andra ändamål än fiskala, det vill säga påverka beteenden.
- Har målen med Beps inom OECD (insatser mot internationellt skatteundandraganden) nåtts och projektet nått vägs ände? Behöver fokus nu flyttas mot mer tillväxtinriktade förslag?
- Aktuella frågor inom OECD, läget i förhandlingarna om införandet av Pillar 1 och 2.
- Aktuella frågor inom EU. Till dessa återkommer jag i en särskild blogg.
- Beskattning av så kallade digitala nomader, personer som arbetar på distans från andra länder.
- E-fakturering och internationell moms, internationell beskattning av koldioxid (CBAM).
- Uppgiftslämnande och informationsutbyte mellan skattemyndigheter.
- Senaste nytt inom internationell beskattning och viktiga rättsfall.
Vilka är de viktigaste slutsatserna för auktoriserade skatterådgivare och revisorer?
Internationell utveckling går att påverka. Pendeln börjar nu svänga inom EU mot väntade initiativ som främjar tillväxt och en grön omställning, från att under senare år ensidigt ha fokuserat på skatteundandragande. Detta har medfört att företagens kostnader för att hantera skatter ökat och rådgivare nu lägger mer tid på kontroll (compliance) än på planering.
Hållbarhetsaspekter är således en ökande marknad. Och den trenden bedöms fortsätta. FAR har därför tagit fram ett hållbarhetstest, för att stötta rådgivning och företagens självskattning inom hållbarhetsområdet.
OECD fokuserar helt på förhandlingar för att ro Pillar 1 och 2 i land till internationellt bindande avtal.
Ökad komplexitet inom internationell företagsbeskattning
Näringspolitiskt kommer internationellt fokus sannolikt att flyttas mot tillväxt, både allmän FoU, ny teknik och grön sådan, liksom betydelsen av tydliga och tillämpbara regler så att rådgivare kan göra sitt jobb.
”Priset” för de förslag som införts inom ramen för Beps-projektet (Base Erosion and Profit Shifting) är en kraftigt ökad komplexitet inom internationell företagsbeskattning. Det finns en insikt om att denna trend måste vändas mot förslag som främjar en grön omställning. Det behöver dock inte innebära förenkling. Snarare tvärtom. Rådgivare och företag bör följa utvecklingen noga.
