Under tiden som vi nordbor njutit av en välförtjänt ledighet har andra oförtrutet arbetat vidare med att utveckla rapportering och granskning av hållbarhetsinformation. Under sommarmånaderna har vi kunnat se flera milstolpar passera på såväl global som europeisk nivå.
Parallellt med processer för att anta standarder för rapportering av hållbarhetsinformation pågår arbetet med att ta fram en global kvalitetssäkrad standard för granskningen. IAASB publicerade den 2 augusti sitt förslag till den efterlängtade globala standarden för hållbarhetsgranskning – ISSA 5000, och öppnar samtidigt upp för synpunkter från intressenter.
Kommer ISSA 5000 att vara granskningsstandarden enligt CSRD?
En knäckfråga är om EU-kommissionen kommer att anta ISSA 5000 som den granskningsstandard som ska tillämpas enligt CSRD. Den frågan diskuterades när Accountancy Europe i juli arrangerade ett rundabordssamtal med nyckelintressenter, där temat var just granskningsstandard och hållbarhetsgranskning. Det blir spännande att se om ISSA 5000 möter de behov som identifierades under det samtalet.
En central slutsats från rundabordssamtalet var att intressenter ser globala standarder för granskning och etik som avgörande för att säkerställa en enhetlig och effektiv hållbarhetsgranskning i Europa. Genom den pågående konsultationen kan intressenter verka för att ISSA 5000 motsvarar deras behov och blir just den efterfrågade globala standarden som antas.
Klargöra översiktlig granskning
Vid en första anblick tycks ISSA 5000 matcha intressenternas behov väl. Slutsatser från rundabordssamtalet var nämligen att granskningsstandarden bör vara principbaserad, professionsoberoende och ramverksneutral. Vikten av att klargöra vad som förväntas av hållbarhetsgranskningen och hur den ska genomföras diskuterades också. Intressenter frågar sig exempelvis vad översiktlig granskning, det vill säga begränsad säkerhet, egentligen innebär – något som IAASB kan klargöra genom sin standard.
Den övergång som föreslås i CSRD, från begränsad till rimlig säkerhet, väntas medföra utmaningar och behov av vägledning. I det hänseendet är det en styrka att ISSA 5000 tydliggör de delar där granskningsinsatserna och rapporteringen skiljer sig åt i granskning med begränsad respektive rimlig säkerhet. Frågan är om standarden har lyckats tillräckligt väl?
Flera områden kräver vägledning
Intressenterna noterade att det finns många likheter med, och lärdomar som kan dras från, finansiell rapportering och revisionspraxis. Men en granskningsstandard behöver också omfatta en större andel kvalitativ och framtidsinriktad information. Andra områden med potentiellt behov av vägledning kan vara att utvärdera företagens processer för att identifiera väsentlig hållbarhetsinformation och hur fullständigheten i upplysningarna ska testas.
Intressenterna bedömer att risken för "greenwashing" kan hanteras genom robusta standarder för hållbarhetsrapportering och granskning. I konsultationen efterfrågar IAASB särskilt synpunkter på om ISSA 5000 i tillräcklig omfattning adresserar oegentligheter inklusive “greenwashing". Vad gäller det sistnämnde noterar jag att IAASB:s förslag inte någonstans tycks innehålla ordet "greenwashing". En djupare analys av ISSA 5000 kommer troligen resultera i ett flertal synpunkter och förbättringsförslag.
Intressenternas åsikter värdefull feedback
Alla intressenter uppmuntras att engagera sig i IAASB:s konsultationsprocess och ge sina värdefulla åsikter om den föreslagna ISSA 5000. Genom att göra det kan branschen skapa en standard som inte bara uppfyller förväntningarna utan också leder till en mer ansvarsfull och hållbar framtid. Intressenter kan lämna feedback på ISSA 5000 fram till den 1 december 2023 och den slutgiltiga standarden förväntas se dagens ljus före slutet av 2024.
Frågor för feedback
Bland de frågor som IAASB begär feedback på förslaget till ISSA 5000 finns:
- Motsvarar förslaget allmänhetens intresse?
- Är dess omfattning och tillämpbarhet tydlig?
- Ger den en lämplig grund för utförande av uppdrag med både begränsad- och rimlig säkerhet?
- Hanterar den på ett lämpligt sätt den oberoende granskarens utvärdering av lämpligheten och tillgängligheten av de kriterier som används av företaget vid framställning av hållbarhetsinformation?
- Kan den tillämpas för bestyrkandeuppdrag av hållbarhetsinformation för koncerner eller i andra situationer när "konsoliderad" hållbarhetsinformation presenteras av företaget?
- Hanterar det på ett lämpligt sätt ämnet oegentligheter (inklusive "greenwashing")?
- Kommer kraven leda till bestyrkanderapporter som möter användarnas informationsbehov?