Sverige har haft en paradgren inom beskattning, skatten på vinster i industriföretag. Under åren har den generellt sett varit relativt låg ur ett internationellt perspektiv, sett till den faktiska skatt som industribolagen betalat.
Den nominella bolagsskatten har varit hög, som i många länder, men efter avdrag för avskrivningar på investeringar, tidigare omfattande vinstreserveringsmöjligheter och avdrag för förluster, utvecklingsprojekt som inte lyft, har den faktiska skatten på vinsten blivit betydligt lägre. Kring detta har det rått politisk konsensus.
Tjänsteföretag med lägre andel kapitaltunga investeringar och högre andel personalkostnader har mött en annan verklighet.
När jag började arbeta med skatter 1989 var bolagsskattesatsen 52 procent. Under några år togs därtill en särskild vinstdelningsskatt ut med sex procentenheter. Tillsammans alltså 58 procent skatt på vinsten på investeringar i aktiebolag. Inte undra på att vi fick en skattereform 1990. I dag är bolagsskattesatsen 20,6 procent. Tala om förändring!
Frågan är hur bolagsskattens nivå påverkar investeringar?
Skatter i en globaliserad värld
FAR har under tre år deltagit i och stöttat SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) stora forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Syftet är att ta fram underlag till fortsatta förändringar av svensk beskattning. Frågorna är viktiga såväl för FAR:s medlemmar i egenskap av rådgivare som för deras kunder.
Den sista delrapporten i projektet berör bolagsskatt och investeringar, Do Corporate Tax Cuts Boost Small Firms? En studie i Finland om effekten av sänkt bolagsskatt med 6 procentenheter 2012 och 2014. I korthet visar studien att den ekonomiska aktiviteten i aktiebolagen ökade, men inte just investeringarna. Men så var referensgruppen också landets handelsbolag och Finland höjde samtidigt skatten på aktieutdelningar för ägarna lika mycket. Därför är det klokt att vara försiktig i sina slutsatser. Tillsammans med bland annat en av statssekreterarna på finansdepartementet var jag ombedd att kommentera studien ur svensk synvinkel.
Sambandet mellan bolagsskattens nivå och investeringar, såväl nominellt som faktiskt, bör ses i ett längre perspektiv. Under 1970- och 1980-talet genomlevde vi kris efter kris inom svenskt näringsliv, som då dominerades stort av större industriföretag. Entreprenörerna var få, liksom småföretagen.
Sänkt bolagsskatt
Nu trettio år senare står svenskt näringsliv starkt och den svenska start up-scenen inom olika tech-sektorer är imponerande och ger eko ända till Silicon Valley. Under perioden har bolagsskatten successivt sänkts till drygt 20 procent. Det har skett samtidigt som en rad tillväxthämmande skatter slopats eller minskats. Därtill har tjänsteföretagens betydelse i svenskt näringsliv ökat väsentligt.
Det är ur det perspektivet bolagsskattens inverkan på investeringar ska ses. Investeringar görs inte över en natt. Därtill krävs att investerare ser en marknad.
Kring millennieskiftet handlade en skatterådgivares uppdrag främst om planering för att minska skatten, ibland aggressivt. Investeringar i Sverige gjordes bland annat via bolag på Cypern, Malta eller i Luxembourg. Entreprenörerna funderade ofta på att flytta efter. Denna typ av planering är till största delen borta nu. Med lägre bolagsskatt blir det mindre att tjäna på sådan planering. Fokus kan i stället riktas mot investeringar i och utveckling av företag.
Skatterådgivarens roll i förändring
Med denna utveckling har också skatterådgivarens roll förändrats. I dag ges råd främst kring innebörden av komplexa internationella regler, för att företagen vill göra rätt. FAR auktoriserar därför rådgivare och Auktoriserad Skatterådgivare FAR är nu en skyddad titel med högt ställda etiska krav.
Inhemskt är det främst entreprenörernas skatter som gäckar, 3:12-reglerna. Men många ägare blir nu positivt överraskade när olika alternativ kring en investering eller försäljning presenteras.
Denna stegvisa förändring främjar investeringar i dag. Om bolagsskattesatsen är 52 (58) eller 20 procent gör skillnad. Särskilt för tjänsteföretagen och tjänster som industriföretag tillhandahåller. Referensen är dock att villkoren är konkurrenskraftiga relativt sett i Sverige.
I dagarna diskuteras införande av en lägsta bolagsskattesats på 15 procent inom OECD. Det kloka i det ska inte diskuteras här och myntet har som sagt alltid två sidor. Frågan har därtill blivit politisk. I samma stund som detta skrivs kommer besked om att EU nu enats härom. En lägsta nivå på 15 procent skapar även utrymme för ett litet innovativt land, långt ifrån de stora marknaderna, att fortsätta sänkningen av bolagsskatten. Om Sverige vill fortsätta ligga väl till vid internationella jämförelser. I dag tillhör vi genomsnittet. Även det framkommer i SNS skatteprojekt om globaliseringens inverkan på Sveriges beskattning.
Låg relativ bolagsskatt har tjänat Sverige väl hittills.
