Svensk beskattning blir alltmer internationell. Omkring 80 procent av medlemsländernas skattelagstiftning bedöms nu komma från EU. Så även i Sverige. Därtill har OECD tagit på sig ledartröjan när det gäller att på olika sätt bekämpa internationellt skatteundandragande.
Trenden märks tydligt i de remisser om ny skattelagstiftning som FAR nu arbetar med. En viktig fråga är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) som syftar till att tydliggöra och skärpa kraven på företags hållbarhetsinformation för att öka jämförbarheten, tillförlitligheten och relevansen i informationen. I detta ryms även skatter. Parallellt pågår arbetet med en global standard för revision av företag med mindre komplex verksamhet (LCE). Det är mycket nytt som ska synkas och förstås av alla!
Några remisser inom skatt som kommer att ge avtryck
- Utkast till EU-direktiv om en minimiskatt om 15 procent för aktiebolag. Inom OECD har det gjorts en principöverenskommelse om att bolag ska betala minst 15 procent i skatt på sina vinster. EU går nu före med förslag till direktiv som alla länder ska införa. I de fall 15 procent inte tas ut får en ”påfyllnadsskatt” tas ut. Skattebasen ska beräknas enligt IFRS.
- Utkast till EU-direktiv om skalbolag. EU anser att dessa främst används för skatteundandragande och bolag utan så kallad verklig substans ska därför utmönstras och beskattas på särskilt sätt. I Sverige pågår redan flera processer utifrån dagens inhemska regler.
- Här har EU aviserat ett lagförslag under 2022 om ”Mervärdeskatt i den digitala tidsåldern”. Ambitionen är att både förenkla för företagen och bekämpa skattebedrägerier. Även Skatteverket arbetar intensivt med dessa nya administrativa frågor.
- I pipeline ligger även den ”omfördelningsskatt” som tidigare kallades skatt på digitala tjänster. Inom OECD har det nu gjorts en överenskommelse om att gå vidare med en skatt som överför skatt på vinster till länder där marknaden för varor och tjänster finns. Sverige bedöms dra ett av de kortare stråna. Förslag har sänts ut för konsultation från OECD. Införs skatten får vi två parallella bolagsskattesystem. Det nuvarande och ett nytt som baseras på IFRS. Går inte OECD vidare så har EU aviserat om att göra det.
DAC 6-direktivet infört – DAC 7 på väg in
Under senare år har vi även arbetat intensivt med införandet av DAC 6-direktivet i Sverige, den obligatoriska upplysningsskyldigheten kring internationella transaktioner. Efter goda insatser av bland annat Skatteverket har de reglerna nu landat relativt väl. På väg in under 2022 är EU-direktivet DAC 7 om en upplysningsskyldighet för plattformsföretag som säljer och förmedlar varor och tjänster. Där har vi ännu inte sett något svenskt lagförslag.
Globala regler måste kunna förstås och tillämpas
Talande är även rubriken på SNS stora utredningsarbete kring en ny svensk skattereform, ”Skatter i en globaliserad värld”. Med ökad handel och förbättrad kommunikation har världen krympt.
Detta är en positiv utveckling, både för Sverige och världens länder generellt. Allas vårt välstånd ökar om vi gör saker effektivare och smartare. Men för skatterätten och de som ska tillämpa nya regler innebär det en utmaning. Globala regler, även inom EU, måste kunna förstås och tillämpas på ett rättssäkert sätt. Med det menas att regler ska vara förutsebara och hyfsat enkla, utan att medföra ökade kostnader och större uppgiftsbörda för företag. Detta får inte bli en utopi.
Auktoriserade skatteråtgivare värdefulla
Slutsatsen?
Goda råd av Auktoriserade Skatterådgivare FAR blir sammantaget alltmer värda i denna nya internationella skattemiljö. Först gäller det att göra rätt, sedan också visa att man gjort rätt. På det ställs allt högre krav av skattemyndigheter runt om i världen.
När det gäller definitionen av termer och begrepp brottas Skatteverket med samma utmaningar när det gäller att skriva en rättslig vägledning som kan användas av FAR:s medlemmar.
