Sent omsider börjar skatteförslagen komma inför valet den 11 september. En antydan om inriktning kom redan i Almedalen. Inför ett val är prioritet ett alltid att locka väljare. Själva genomförandet beror sedan på utfallet i valet.
I skattefrågorna börjar partierna nu positionera sig i allt väsentligt enligt den traditionella höger-vänsterskalan. Fler utspel är dock sannolikt att vänta. Förslagen riktar sig tydligt mot olika väljargrupper. De läggs också fram i en tid av stor ekonomisk osäkerhet, något många väljare är ovana vid.
Stor osäkerhet i en orolig tid
De skatteförändringar vi kommer att se efter valet, vilka påverkar främst anställda och ägare, avgörs av vilken regering som kan bildas. Med stor osäkerhet kring denna fråga just nu, så bör förslagen i högre grad än i de senaste valen ses som positioneringar inför en regeringsbildning och en ekonomisk höstproposition för 2023. Den politiska oro vi nu upplever i omvärlden, med krig i Europa, en ekonomisk globalisering på tillbakagång och hög inflation, påverkar ekonomin i omvärlden och därmed förutsättningarna för svenskt näringsliv. Risknivån ökar generellt, vilket inte är en skattefråga, men ett förhållande som indirekt påverkar även skatter.
Auktoriserade Skatterådgivare FAR, revisorer och ekonomiska rådgivare har således en särskilt viktig roll för företag och ägare efter valet.
Skatteförslag som sticker ut
Här är några skatteförslag och positioner som hittills sticker ut i årets valrörelse. Mycket kort och övergripande och utan detaljer.
Liberalerna: Sänkta arbetsgivaravgifter, förbättrade 3:12-regler, sänkt skatt på kunskap och på ISK.
Centern: ”Inga skattehöjningar!” Sänkt skatt för småföretag.
Moderaterna: Utrymme finns att sänka skatterna med 40 miljarder under mandatperioden. Inriktning mot låg- och medelinkomsttagare, bland annat genom ett nytt jobbskatteavdrag.
Socialdemokraterna: Höjda ”beredskapsskatter”. Inriktning mot höginkomsttagare.
Vänsterpartiet: Höjda kapitalskatter. ”Rika och höginkomsttagare måste betala mer.”
Miljöpartiet: Skatt på stora förmögenheter. Sänkt skatt på arbete, i landsbygden och för småföretag. Höjd skatt på miljöförstöring.
Sverigedemokraterna: ”Skapa förutsättningar för en livskraftig industri. Göra det mer lönsamt att arbeta.” Sänkta drivmedelsskatter och sänkt skatt på el.
Förslag om sänkt skatt på el och energi presenteras löpande av flera partier och är närmast föremål för dagsnoteringar.
Finns det en röd tråd?
I sin senaste konjunkturbedömning, från den 17 augusti, beräknar regeringen att ett reformutrymme om 30 miljarder kronor finns för 2023, även om beräkningarna just nu är mycket osäkra. Till stor del är det om detta som valets kortsiktiga skattefrågor handlar; hur utrymmet ska användas.
Någon röd tråd? Den tydligaste är onekligen en kompensation för höjda priser på el och energi, om än tillfällig. I någon mån även sänkt skatt för låg-och medelinkomsttagare.
Notera, som jag skrev i min förra blogg, att de flesta större skattefrågor för företag och ägare just nu är föremål för olika utredningar och därmed inte blir valfrågor. Dessa frågor ska dock senare beslutas om i den riksdag som nu väljs.
Oavsett vilken regering som bildas efter valet så kommer skatteförslagen att bli föremål för förhandlingar. Sannolikt hårda sådana.
