Att utföra revision av ett företags räkenskaper och förvaltning har en lång tradition i Sverige – trots att revision inte blev reglerat i lag förrän i slutet av 1800-talet. Den första kända revisionsberättelsen är från år 1652.
Mycket har hänt sedan 1600-talet och genom historien går det att se en utveckling från en revisionsberättelse med en betydande mängd företagsspecifik information till att i hög grad bestå av standardiserad text.
Ansvarsfrihet 1652
Flera aspekter av de äldre revisionsberättelserna känns dock igen än i dag. I revisionsberättelsen från 1652 finns exempel på tidig förvaltningsrevision och revision av räkenskaper. Revisorerna för Norrländska Tjäruhandelskompaniet ger företagsledningen ansvarsfrihet och uttalar sig om att företagsledningen har skött förvaltningen och böckerna korrekt.
”Directorerne medh dem som wederbör hermedh för alt widhare åtall eller klander på något sätt så wäll af oss som sampteligee participanterne wela frijkenna och berfrija hafwa.”
Sveriges äldsta revisionsberättelse finns i original på Riksarkivet. Denna kopia och avskrift är en gåva från Revisionsvärlden till FAR i samband med organisationens 100-årsjubileum.
Revisorer i alla aktiebolag 1895
Före 1895 var revision av aktiebolag inte lagstadgad, utan reglerat i bolagsordningar och företagsstadgar. Trots det fanns redan en etablerad praxis.
1895 års aktiebolagslag innebar att alla aktiebolag skulle ha en revisor som årligen skulle lämna ett utlåtande efter granskning. Dessutom infördes en skadeståndsreglering som innebar att revisorerna hölls ansvariga om de misskött sitt uppdrag.
Kort efter att lagen trädde i kraft gav Svenska Revisorsamfundet ut en vägledning för hur revisionsberättelser kunde se ut. Den förordade att revisionsberättelsen bland annat skulle innehålla
- information om att revisorerna granskat styrelsens förvaltning, räkenskaperna och vilka grundböcker som granskats
- innehålla sammanställningar av inkomster och utgifter.
Det visade sig dock att vägledningen inte följdes i någon större utsträckning.
Mellan 1890 och 1940 minskade revisionsberättelserna i omfång. De innehöll fortfarande en del företagsspecifik information, men i samband med skadeståndsreglering blev de genomgående mindre ifrågasättande. Numerisk företagsspecifik information blev alltmer ovanlig. Däremot kunde de innehålla vissa värderande uttalanden, som när revisorerna för i Aktiebolagets Nymans verkstäder för år 1922 kommenterar bolagets förlust:
”Enär vi kunnat konstatera, att förlusten å verksamheten under året uppkommit till följd av dels det starka prisfallet å såväl råvaror som färdigfabrikat, dels den på de försämrade konjunkturerna beroende tillbakagången i omsättningen av bolagets produkter, och då vi vidare kunna vitsorda, att styrelsen vid förvaltningen av bolagets angelägenheter på ett förtjänstfullt sätt fullgjort sitt uppdrag, hemställa vi, att bolags-stämman måtte bevilja styrelsen full ansvarsfrihet för arbetsåret 1920–1921.”
Revisionsberättelserna offentliga 1944
I samband med 1944 års aktiebolagslag reglerades revisionsberättelserna ytterligare. Lagen specificerade vad en revisionsberättelse skulle innehålla, till exempel uttalande om fastställande av balansräkningen och ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisionsberättelserna skulle dessutom registrerashos Kungliga Patent- och registreringsverket och blev därmed offentliga.
Den nya lagens påverkan syns exempelvis i S:t Eriks Lervarufabrikers revisionsberättelser från 1912 respektive 1944. Den korta revisionsberättelsen från år 1912 avslutas med ett tillstyrkande av ansvarsfrihet för styrelsen:
”Slutligen få revisorerna tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattat.”
I revisionsberättelsen för samma företag år 1944 har informationen anpassats till den nya lagen:
”På grund av vad vi vid revisionen iakttagit, tillstyrka vi, att bolagsstämman beslutar att fastställa den av styrelsen framlagda balansräkningen per den 31 december 1944 att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen för den tid revisionen omfattar, samt att vinsten disponera vinsten i enlighet med styrelsen förslag.”
Mellan 1940-talet och 1970-talet blev revisionsberättelserna allt mer enhetliga och mindre värderande. Framställningar av resultaträkningar och balansräkningar försvann tidigt, även om hänvisningar till siffergranskningar och företagsspecifik numerisk information, som information om försäkringsbelopp och avsättningar, fanns kvar. Och som i exemplet ovan tillkom fastställande av resultaträkningen och balansräkningen.
Anpassning till internationell standard 1975
1975 kom ännu en ny aktiebolagslag och nu blev regleringen av revisionsberättelser mindre detaljerad. Under 1990-talet upphörde också hänvisningar till siffergranskningar och företagsspecifik information
PÅ 1970-talet började FAR publicera mallar för hur revisionsberättelser kunde formuleras, anpassade till internationell standard. De flesta revisorer utgick från FAR:s mallar för revisionsberättelser och revisionsberättelserna från den tiden och framåt är därför i stor utsträckning standardiserade.
Mallar anpassade till olika typer av företag 2015
Längden på en revisionsberättelse har förändrats över tid. Från 1940-talet och fram till 1970-talet bestod de ofta av ungefär 150 ord.
I mitten av 2010-talet hade en revisionsberättelse växt till 2 400 ord för företag av allmänt intresse och 1 400 ord för övriga.
I samband med omarbetningen av den internationella revisionsstandarden ISA 700 och introduktionen av ISA 701 år 2015 introducerade FAR två nya mallar. Genom dessa skulle revisionsberättelserna vara anpassade till det företag som granskades:
- företag av allmänt intresse
- övriga.
Revisionsberättelser för företag av allmänt intresse utmärker sig eftersom de ska innehålla information om ”särskilt betydelsefulla områden”. Det innebär att områden som enligt revisorns professionella bedömning varit de mest betydelsefulla i revisionen av de finansiella rapporterna väljs ut från det som kommunicerats med revisionsutskott och styrelse. Informationen utgår från företagsspecifik information och påminner om den företagsspecifika information som inkluderades i revisionsberättelser före 1940-talet, till exempel värdering av goodwill.
Utveckling mot att inkludera företagsspecifik information gäller inte för revisionsberättelser för övriga företag, som fortfarande består av standardiserad text.