EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, träder i kraft 2024 och kommer successivt att omfatta allt fler företag. Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist och FAR:s expert i utredningen om implementeringen av CSRD i svensk lag, ger en statusuppdatering.
− Utredningens uppdrag är att ta ställning till hur det nya EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ska genomföras i Sverige och, i den utsträckning det behövs, belysa olika alternativ för att genomföra direktivet och redovisa för- och nackdelar med dem. Vi ska även lämna nödvändiga författningsförslag. Många företag kommer att påverkas av dessa bestämmelser vilket i sin tur påverkar FAR:s medlemmar som ska granska hållbarhetsrapporten, säger Pernilla Lundqvist.
CSRD, som ersätter nuvarande bestämmelser om krav på hållbarhetsrapportering från NFRD (Non-Financial Reporting Directive), ställer krav på hållbarhetsrapportering som en del i årsredovisningen och gör den mer likvärdig med finansiell rapportering. CSRD innehåller bland annat krav på vilka som omfattas av kravet på att upprätta hållbarhetsrapport, krav på var rapporten ska placeras, dess innehåll, och vem som ska granska den.
Vilka är de viktigaste frågorna utredningen tittar på?
− En fråga som varit väldigt viktig utifrån FAR:s perspektiv är om Sverige ska nyttja optionen i direktivet att tillåta oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningsstjänster, så kallade IASP (Independent Assurance Service Providers). Det vill säga att antingen låta en IASP eller företagets valda revisor utföra granskning av hållbarhetsrapporten. Därutöver ges möjligheten att tillåta en annan revisor än den som utför den finansiella revisionen att utföra sådan granskning.
Ytterligare en viktig fråga handlar om revisorns behörighet att bestyrka hållbarhetsrapporter. Direktivet ställer här särskilda krav på såväl den teoretiska som praktiska utbildningen. De hållbarhetsrelaterade ämnena bör i Sverige kunna omfattas av antingen en särskild tilläggsexamen eller grundexamen.
Vem ska granska hållbarhetsredovisningen? Är det företagets valda revisor eller släpper man in några andra aktörer?
− Eftersom utredningen ännu inte är publicerad utan arbetet pågår vet vi inte detta med säkerhet, men i det förslag som vi arbetar med ser utredningen för närvarande starka skäl för att tillåta även en annan revisor än den som bolaget valt för finansiell revision. När det gäller frågan om oberoende granskare som inte är revisorer (IASP) identifieras både betydande för- och nackdelar och ett behov av fortsatt utvärdering. Lösningarna kan alltså komma att se olika ut i EU:s medlemsstater.
Utredningsgruppen består av:
Utredningens ordförande: Jacob Aspegren
Utredningssekreterare: Patrik Roos
Experter från: FAR, Svenskt Näringsliv, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Revisorsinspektionen, Bolagsverket, Finansdepartementet
Uppdraget ska redovisas senast 1 juni 2023.
